Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

In 1975 the Indian president Indira Gandhi proclaimed the emergency period which would go on until 1977. Under this time approximately 8 million men and women were sterilized in the name of family planning. Many of them did not volunteer. This was not just an Indian con- cern because the family planning program was largely funded by international aid. The Swe- dish involvement in the program was debated 1977?1980, in what has been called ?SIDA?s Watergate?.

Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange, unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo surgery. Awake conduction anaesthetic patients? experiences from the intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to examine awake conduction anaesthesia patients? experiences.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité.

Context: Lip-to-Lift (L-t-L) is a bedside-method for measuring oral transit time at swallow. It was designed for a swallowing examination of persons on nursing homes where weight loss was noted in people with average L-t-L-time >5 seconds (Sandin, 2005). The measurement was validated and evaluated by Eriksson, Bremer Zerpe (2008).Objectives: The study objective was to examine L-t-L on a group of young adults without swallowing disorders and as to examine the inter- and intra-judgereliability of the measure.Questions:What is the L-t-L-time for young adults without swallowing disorders?Are there any gender differences regarding L-t-L-time?How high is the inter/intra-judge reliability of L-t-L?Method: Examination of L-t-L-time was carried out on 20 young adults, aged 19-27 years, without swallowing disorders after Sandin?s (2005) instructions. Measurements of 20 swallows per person were made.Results: The average L-t-L-time of young adults without deglutition-difficulties was 1.13 seconds (sd =.14).

The purpose with this study was to examine which opinions and knowledge the directors have about the physical residential environment's importance on accommodations for people with dementia disease and how they do to create and to maintain a good physical residential environment. The issues have been: Which opinions and knowledge the directors had about the physical residential environment's importance for the people with dementia? How did the managers work in order to create and maintain a good physical residential environment? We had four themes, homelike environment on the accommodations, priorities on the accommodation, care/nursing in the physical residential environment and the manager?s possibility to influence the physical residential environment. The study followed a qualitative method. Five managers were interviewed on four accommodations and the managers were said to work actively with the physical residential environment.

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa.

Familjefokuserad omvårdnad har blivit allt viktigare i omvårdnaden av strokepatienter.Minskade ekonomiska resurser och en allt äldre befolkning som kräver omvårdnad underlång tid är två orsaker till detta. Ytterligare en orsak är den påverkan närstående har påhälsa och sjukdom, ett fenomen som uppmärksammas allt mera. En god familjefokuseradomvårdnad förutsätter ett gott samarbete mellan den professionella vårdaren ochnärstående. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur en tillitsfull interaktion kanskapas mellan sjuksköterska och närstående till en person som har drabbats av stroke. Vivill också undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att stärka de närståendes förmåga attuppnå välbefinnande genom familjefokuserad omvårdnad.

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Background: War-related amputations are represented by a unique group of patients because of the wounds complexity and scope of several serious injuries. To prevent and avoid care suffering and suffering of the patient, this study focused on the nurse's way to manage and identify the needs of this unique group of patients who have suffered from war-related limb loss. To undergo a traumatic amputation is a big change for the victim, and the nurse has an important role in responding to the patient and their needs Aim: To illuminate nursing care of patients with war-related limb loss. Method: The chosen method was a literature review. The data consisted of nine qualitative and three quantitative studies.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel.

Politics in today's society unfolding more and more in the media, but the media content is limited. Therefore, the media must constantly make choices, choices which are specific to each object. The purpose of this study is to examine how Olof Palme is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Palme - älskad och hatad, and also how Carl Bildt is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Bildt - excellensen.To study the documentary films I use a qualitative textual analysis with a focus on a narrative analysis. In the narrative analysis, I have been inspired by the categoricalcontent- based approach to study the documentary films. In my analysis, with the help of theories of mediatization of politics, documentaries and stories, I interpret and analyze the films to make them more understandable.The conclusions of the study is that Palme in his role as a politician is portrayed as a humane person who cares about the individual.

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients? health. Animals have potential for use in nurses? health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy.Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients? health.Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review.