Sökresultat:
4344 Uppsatser om Person med demens - Sida 17 av 290
Observation av smärta hos personer med demenssjukdom.
Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.
Musik och dans som komplementär omvårdnadsåtgärd hos patienter med demens : en systematisk litteraturstudie
Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.
Musikens terapeutiska inverkan på personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt
Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.
Oro och ångest hos personer med demenssjukdom : En fallstudie på ett äldreboende
Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och ångest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstånd och sömnsvårigheter som följd. Personalens sätt att bemöta personer med demenssjukdom kan både utlösa eller förhindra utlösandet av oro och ångest. Syftet med denna studie är att utforska vad som påverkar oro hos personer med demens på ett äldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.
Anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens
Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begränsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades på åtta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: Från tvåsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förändras, Att stöd från omgivningen är betydelsefullt, Att återhämta sig och skapa ett nytt liv.
Familjemedlemmars upplevelser av att vara anhörig till en person med schizofreni.
Background: Schizophrenia is a serious disease with potential to implicate consequences on both the family and the sick. Nurses have a fundamental responsibility to relieve suffering, and also to offer support to both the individual and the family.Aim: To illuminate experiences of being a family member to a person with schizophrenia.Method: A systematic literature review was chosen. Nine articles were included. After having analyzed the results six categories were found.Result: The family members experienced the disease as fluctuating and stressful. Some felt ashamed for their sick family member and withdrew from the rest of the society.
Biblioteksanvändning & Läsning. Tre användares levnadsberättelser.
The aim of this Master?s thesis is to examine how a person?s library use and reading can change with time. It also examines how different factors in a person?s context or in the life situation can affect these activities. The analysis is based upon qualitative interviews with three persons, two women and one man between 67 and 69 years of age.
MJUK MASSAGE En omvårdnadsåtgärd vid demenssjukdom
Bakgrund: Allt fler personer drabbas av demens. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade, utan även anhöriga. Beteendemässig, kognitiv, kroppslig och psykiatrisk problematik framträder i sjukdomsbilden, något som resulterar i lägre livskvalitet och sämre hälsa. Mjuk massage som komplementär metod har visat sig effektiv och användningen inom vården har kommit att öka. Sjuksköterskan kan med hjälp av beröring förmedla omsorg, lugn, närhet och lindra uppkomna symtom.
Rangordningens inverkan på beteendet hos nötkreatur (Bos taurus) och dess konsekvenser för djurtillsynen :
Extensively kept animals for meat production have the right to live in a good
environment. Cattle (Bos Taurus) as social animals live in small herds in the
wild. When holding animals extensively new problems have arisen regarding
human ? animal interactions. One welfare problem is to be able to come close
enough to the animals to investigate their health condition.
Faktorer som utifrån vårdarens perspektiv kan leda till övergrepp mot äldre i vårdarbetet
Bakgrund: Tidigare forskning visar att övergrepp mot äldre i vårdsituationer sker dagligen. Övergrepp kan förekomma i olika former All vård bygger på en god vårdrelation. Detta är något som krävs speciellt i vård av äldre patienter eftersom de ofta är multisjuka och lider av någon form av demenssjukdom. Forskning visar att förhållandet mellan demens hos äldre och övergrepp är vanligt förekommande men sällan ett diagnostiserat tillstånd. Syfte: Syftet med undersökningen var att belysa faktorer som utifrån vårdarens perspektiv kan leda till övergrepp mot äldre i vårdarbetet.
Musikaktiviteters effekt p? livskvalit?n f?r personer med demenssjukdom
Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja
h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en
demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.
Dubbel bosättning : Bostadens betydelse vid flytt från Sverige
The Swedish tax on income for persons who are unlimited liable to tax is based on his domicile and double taxation treaties between Sweden and other countries are based on his residence. In order to determine a person?s tax liability, the dwelling or home is of vital importance to determine where a person has his domicile and residence.For a person who has moved from Sweden, to be unlimited tax liable here, there must be an essential link. This link can be through previous residence in Sweden, the person is not a permanent residence in a foreign country, in possession of housing for year-around-use or in possession of house property.Sweden has concluded double tax agreements with other countries for the reason to prevent double taxation on the same income. When a taxpayer may be regarded as a resident in two states, the situation must be resolved to avoid that double taxation will arise.
Olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom : En litteraturstudie
Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.
Valfrihet eller tvång? Om biståndsbedömares tankar om tvångsvård av äldre personer med demens.
Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens?För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera?De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.
Att se smärta med andra ögon : Sjuksköterskans möjligheter att utföra en individuell smärtbedömning hos patienter med demens
Bakgrund: Patienter med en demenssjukdom har en nedsättning av den kognitiva förmågan och svårigheter att kommunicera. Detta resulterar i att denna patientgrupp har svårigheter i att förmedla sin smärta till sjuksköterskan, vilket försvårar smärtbedömningen.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter till att utföra individuell smärtbedömning av patienter med en demenssjukdom.Metod: Studien var en litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades varav 3 artiklar var kvalitativa och 9 artiklar var kvantitativa. Alla artiklar granskades och analyserades och svarade mot studiens syfte.Resultat och konklusion: Det är en utmaning att bedöma smärta hos patienter med en demenssjukdom. Sjuksköterska bör observera patientens uttryck och beteenden för att finna tecken på smärta.