Sök:

Sökresultat:

25 Uppsatser om Permeabilitet - Sida 2 av 2

Massflöde som bedömningsgrund för förorenat grundvatten

Förorenat grundvatten bedöms ofta med fokus på att specifika gränsvärden för föroreningskoncentrationer ej skall överskridas. Höga koncentrationer i grundvattnet behöver dock inte betyda att risken att kontaminera nedströms recipienter är stor. Detta eftersom höga föroreningskoncentrationer kan återfinnas i zoner med låg Permeabilitet vilket medför små grundvattenflöden och därmed en liten belastning på nedströms recipienter. Genom att genomföra kompletterande mätningar av masstransporten (massflödet) av en förorening kan dock en tydligare bild av föroreningssituationen fås.I detta arbete undersöktes hur massflöde skulle kunna användas som en bedömningsgrund för förorenat grundvatten och vilka mättekniker som finns för att kvantifiera massflödet.De tekniker som finns för att mäta massflöde kan delas upp i två grupper. Den ena gruppen omfattar tekniker där uppmätta punktdata av koncentrationer och grundvattenflöden interpoleras längs en tvärsnittssektion av marken vinkelrätt mot grundvattenflödet.

Sättningar i sulfidjord: uppföljning och utvärdering av sättningars storlek och tidsförlopp, väg 760 i Norrbotten

Sulfidjord anses allmänt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmänhet är sulfidjord sättningsbenägen och krypsättningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas även som problematisk ur ett miljöperspektiv då den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sättnings- och krypegenskaper utgör svåra problem vid väg- och järnvägsbyggnad där stora mäktigheter på lösa sediment ofta påträffas. Efter väg 760 i Norrbotten påträffas just ett sådant område på 660 meter med ca 10 meters mäktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

MDR1-mutationen hos hundar

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Grönlutslam och flygaska som tätskiktsmaterial för sluttäckning av sulfidhaltig anrikningssand: Utvärdering efter 5 års användning

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Bottenaska som dräneringsskikt vid sluttäckning av deponier

Under det senaste decenniet har en skärpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strängare lagstiftningen är att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som ställs och därmed måste de stängas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttäckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sätt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser är att återanvända restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan användas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier är bottenaska och en tänkbar applikation är som dräneringsskikt.

Förlust av tolerans vid inflammatory bowel disease på hund?

Inflammatory bowel disease (IBD) är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska tarmsjukdomar och en av de vanligaste orsakerna till kroniska mag-tarmsymtom hos hund. Orsakerna till IBD är inte helt fastställda men tarmslemhinnans immunförsvar, bakterieflora, genetiska faktorer och miljöfaktorer anses vara centrala för tillståndet. En av de mest utbredda uppfattningarna är att sjukdomen uppkommer som ett resultat av bristande immunologisk tolerans som gör att immunförsvaret felaktigt går till attack mot harmlösa antigen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vilken roll Pattern recognition receptors (PRRs) har i IBD, hur tarmbarriären påverkar risken för sjukdomen, vilka förändringar av tarmfloran som setts hos IBD-hundar och hur floran påverkar sjukdomsuppkomst. Litteraturen menar att en defekt tarmbarriär är en av de nyckelfaktorer som hör ihop med IBD. Ökad Permeabilitet i tarmen kan öka exponeringen, och därmed interaktion, mellan antigen och immunförsvar vilket inducerar inflammation. Oavsett om en defekt tarmbarriär uppkommer som en effekt av sjukdomen eller om det är en direkt orsak till IBD så är det troligen viktigt för att det ska bli kroniskt.

Metallurgisk studie av pellets avsedd för LRI tillverkning

LKAB deltar i ett forskningsprojekt som går under namnet ULCOS (Ultra Low CO2 Steelmaking), där det övergripande målet är att minska koldioxidutsläppen med 50% vid stålframställningen. Inom ULCOS innebär ett av delprojekten att chargera delvis reducerad pellets (LRI, Less Reduced Iron) i masugnen. LRI är en produkt som är delvis reducerad till en metalliseringsgrad på ca 65%. I denna studie används nio olika typer av pellets för LRI framställning. Dessa är KPBO, KPRS, MPBO, KPBA, HYL samt fyra nya pelletprodukter som framställs från filtrerad KPC slig i pot furnace anläggningen vid CK-laboratoriet i Malmberget.

Hydraulisk konduktivitet i en morän: Inverkan av frys- och tiningscykler vid olika överlaster och packningsgrader

Att gruvindustrin ger upphov till avfall är känt sedan länge, varvid brytning av malm som innehåller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall är gråberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och därefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, främst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

Stabilisering och solidifiering av muddermassor i Gävle hamn

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Bottenaska som väg- och annläggningsmaterial: med dess
tekniska egenskaper i centrum

Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att kartlägga funktionskrav för bottenaskor avsedda för väg- och anläggningsbyggnad och utföra de laborationer som behövs för att kontrollera dessa funktionskrav. Projektet behandlar enbart tekniska aspekter på askor. De mycket viktiga miljöaspekterna behandlas ej. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudie, laboratorieförsök och försöksdimensioneringar med dataverktyg. Försöksdimensioneringarna gjordes främst för att få en helhetsbild över hur mycket den övriga konstruktionen behöver förändras då ett av lagren byts ut mot bottenaskor.

<- Föregående sida