Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering.

SyfteVårt syfte är att få en djupare förståelse för vad som motiverar företag som erbjuder köpeskalas och hur dessa företag genom värdefulla kundupplevelser och effektiva arbetsprocesser tillfredsställer både barn och föräldrar samtidigt som verksamheten är lönsam. Med koppling till detta syfte har vi valt att använda följande tre forskningsfrågor:Varför motiveras företag att erbjuda köpeskalas?Hur kan företag erbjuda en köpeskalasupplevelse som gör både barn och föräldrar nöjda?Hur bör företag utforma köpeskalaserbjudandet för att vara lönsamma?MetodVi har valt att ha en kvalitativ metod då syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för köpeskalasbranschen. När vi har arbetat med teorin och empirin har vi växlat mellan en induktiv och deduktiv forskningsansats, alltså har vår studie varit abduktiv. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika företag i Kalmar.SlutsatserVår studie har kommit fram till att företag motiveras att erbjuda barnkalas för att skapa och utveckla långvariga relationer, generera positiv word-of-mouth, bidra till ökad inkomst, förbättra tillgängligheten och forma en bättre arbetsplats.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan främjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 år, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mål var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrån teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, självförtroende och sociala färdigheter och hur de eventuellt kan förändras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades med hjälp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige.

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevärt aluminium, Al3+, inverkar på nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsågs att undersöka om koncentrationen av jonen ifråga är av betydelse. Hypotesen som testades var att trevärda aluminiumjoner verkar hämmande på nitratupptaget och att hämningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket användes veteplantor som togs i bruk på sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig åt med avseende på aluminiumjonskoncentrationen.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstämmande?Har nya tankegångar och doktriner fått ett sådant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, även på taktisk nivå? Har teori såledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats är följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgående i frånatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvänder sig av manöverkrigföring på taktisk nivå och således lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika händelser från dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade händelseförlopp i hög gradpräglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gällande doktrin vilken i sin tur byggerpå hörnstenarna i manöverteorin.

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen år 2009 en utredning för att ta fram förslag på utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövård som präglats av en integrerad syn på miljöfrågor som rör land, luft och vatten, under hantering av Naturvårdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvårdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhållningen mellan land-, luft- och vattenfrågor när de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella ställningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frågeställningar om och hur en integrerad syn på land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av Naturvårdsverket som institution.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera shoppingbeteendet vad gäller mode hos svenska män och kvinnor i åldersgruppen 20 till 30 år. Vi vill undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan mäns och kvinnors shoppingbeteende. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ undersökning, där vi har genomfört en enkätundersökning med 200 respondenter i målgruppen. Enkätundersökningen har utformats med hjälp av en kvalitativ metod, där vi har samlat en liten fokusgrupp som har fått diskutera sitt shoppingbeteende och sin syn på shopping av mode. Enkätundersökningen har varit webbaserad och genomförts med verktyget QuestionPro?.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).