För att en organisation ska kunna överleva i en tid som präglas av förändring och hård konkurrens, krävs en organisationskultur som främjar innovation. Många av de komponenter som litteratur inom innovationsområdet beskrivs som essentiella för just en sådan här kultur, återfinns också i improvisationsteater. Den här studien binder samman dessa två områden, både ur ett teoretiskt perspektiv och genom en praktisk, undersökande studie. Studiens hypotes var: ?Improvisationsteaterworkshops kan, av ett arbetslag, upplevas som ett fungerande verktyg till att på längre sikt kunna skapa en organisationskultur som främjar innovation.? För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen, genomfördes tre improvisationsteaterworkshops på ett företag där åtta deltagare på ett lekfullt och prestigelöst sätt fick ta del av hur improvisationsteater kan relateras till arbetslivet på olika sätt.

Den här uppsatsen handlar om individer som är uppväxta i två närliggande statsdelar i Uppsala under 1990- 2000-talet.  Den ena stadsdelen är ett högstatusområde och det andra området är ett lågstatusområde. Mellan områdena finns betydande skillnader gällande etnisk sammansättning, arbetslöshet, boendeform och inkomst. I högstadiet blandas ungdomarna från respektive bostadsområde. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka och analysera relationen mellan individerna från de olika stadsdelarna, om det fanns en känsla av ?vi och dom? och hur den tog sig i uttryck samt hur det påverkade ungdomars identitetsskapande.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

Mat har alltid varit en livsnödvändighet men i takt med samhällets utveckling har möjligheterna att välja vad man äter och hur man införskaffar maten mångdubblats. Matkassen är ett relativt nytt fenomen som innebär att färdigpackade kassar med tillhörande recept levereras till hushållen. Den här undersökningens syfte var att undersöka vilka aspekter som påverkar konsumenter när de väljer att införskaffa sina matvaror via matkassesystemet samt undersöka hur Matkassen påverkar användaren på ett antal vardagliga plan. Studien utgick från en kvantitativ metod där en elektronisk enkät distribuerades, med hjälp av fyra olika matkasseföretag, ut till deras kunder. Totalt inkom 379 svar varav 340 var användbara.

I uppsatsen görs en jämförande studie mellan språkförståelsen av danska bland svenskar som har läst danska vid olika utbildningsinstitutioner i Sverige och svenskar som inte har några särskilda förkunskaper i det danska språket. Genom att undersöka svenskarnas hörförståelse, läsförståelse och översättning från danska vill uppsatsen kartlägga den språkliga förståelsen för att undersöka vilka faktorer som kan påverka språkförståelsen i grupperna och hur de skiljer sig åt. Undersökningen visar även på vilka ord som kan vålla problem i förståelsen och hur informanterna har löst sådana problem. Hypotesen för uppsatsen är att informanternas förståelse av danska inte bara beror på om de har gått någon kurs i danska eller inte, utan att den även till stor del beror på deras kontakt med danska språket på olika sätt..

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

ResuméUppsatsen behandlar begränsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmän. Det råder en viss oklarhet i svensk rätt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegränsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse är stadigvarande är att avgöra om tillfälliga avbrott i vistelsen bryter tidsräkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett ställningstagande i förhoppningen att göra tillämpningen mer enhetlig och detta ställningstagande analyseras närmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets ställningstagande om stadigvarande vistelse och tillfälliga avbrott, var en fråga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmän är en yrkeskategori som inte sällan förflyttar sig mellan stater och därmed stöter på problematiken med vistelsens längd.

Uppsatsen behandlar begränsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmän. Det råder en viss oklarhet i svensk rätt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegränsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse är stadigvarande är att avgöra om tillfälliga avbrott i vistelsen bryter tidsräkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett ställningstagande i förhoppningen att göra tillämpningen mer enhetlig och detta ställningstagande analyseras närmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets ställningstagande om stadigvarande vistelse och tillfälliga avbrott, var en fråga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmän är en yrkeskategori som inte sällan förflyttar sig mellan stater och därmed stöter på problematiken med vistelsens längd.

Kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivåerna. Självledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, återta kontrollen och minska stressnivåerna. Genom att använda sig av självledarskapsstrategier kan individen förändra sina tankemönster och ageranden för att på så vis förhoppningsvis förbättra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan självledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas här kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook användande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 år och vilka effekter ett överdrivet internetanvändande får utifrån ett hälsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett så kallat Facebook beroende innebär och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utsträckning man använder Facebook men också om det finns skillnader bland yngre eller äldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tänkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken påverkan ett ökat internetanvändande får på hälsan. Hypotesen är att allt fler barn och ungdomar använder internet och sociala nätverk i större utsträckning idag än för ett par år sedan, och att tiden tas ifrån fysiska aktiviteter och sömn.

Lyxvarumärket står idag inför nya utmaningar, då tillgängligheten för den här typen av varumärken ökar, till följd av en ökad disponibel inkomst. För att tillfredställa en ökad efterfrågan väljer många företag att utvidga sitt lyxvarumärke. Det medför att företagen får ett bredare produktutbud som kan erbjudas till en allt större målgrupp. Då försäljningen av lyxvaror ökar bör varumärkets ägare bli expert på kundservice och relationsskapande. Att skapa relationer med kunden blir alltmer viktig då det blir allt svårare att knyta nya relationer. Syftet med uppsatsen är att studera hur lyxvarumärket påverkas vid en utvidgning och relationsmarknadsföringens betydelse då efterfrågan ökat för lyxvarumärke.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook användande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 år och vilka effekter ett överdrivet internetanvändande får utifrån ett hälsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett så kallat Facebook beroende innebär och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utsträckning man använder Facebook men också om det finns skillnader bland yngre eller äldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tänkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken påverkan ett ökat internetanvändande får på hälsan. Hypotesen är att allt fler barn och ungdomar använder internet och sociala nätverk i större utsträckning idag än för ett par år sedan, och att tiden tas ifrån fysiska aktiviteter och sömn.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

En idrottsförenings ekonomi är idag avgörande för hur den sportsliga verksamheten kan bedrivas. Många föreningar måste jobba hårt för att få verksamheten att gå runt. Ett sätt att arbeta på för att få in pengar är att locka företag att sponsra verksamheten.Denna studie ställer upp en hypotes för Uppsalaidrotten om ett linjärt samband mellan föreningarnas synlighet hos publik och i media gentemot deras sponsringsintäkter. Studien undersöker sedan om denna hypotes stämmer genom att studera tre idrottsföreningar valda utefter deras synlighet i media och hos publik samt tre företag som sponsrar Uppsalaidrotten. Den insamlade informationen har analyserats med hjälp av en analysmodell baserat på teorier om sponsring.

Forskning indikerar att alla berörda inte är representerade vid samrådsmöten, vilket innebär att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och därmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie är att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsättningar för medborgares närvaro på samrådsmöten.De faktorer som undersöks är medborgarnas ålder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet går till, var, när och i vilken form samrådsmötet hålls samt vilket språk som används i sammanhanget.Studien utreder ovan nämnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjänstemän och medborgare som har erfarenhet av samrådsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsättning för närvaro.I analysen framträder att de faktorer som kan få inverkan på närvaron kan kategoriseras i två grupper. Dels är det faktorer som tjänstemännen kan påverka och dels faktorer de inte kan styra över.Efter denna studie är slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka på medborgarnas närvaro på samrådsmöten och att en förståelse för vilka av dessa yrkesmän kan påverka är ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmän, som ska arrangera samrådsmöten.Arbetet pekar på att det finns ett behov av att bredda närvaron på samrådsmöten och att ett sätt att göra det är att tjänstemännen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nå fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra länder..