Sökresultat:
1008 Uppsatser om Permanenta inkomst-hypotesen - Sida 26 av 68
Kritiska möten mellan lärare och elev: en kvalitativ studie av åtta elevers upplevelser av positivt respektive negativt bemötande
Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.
Arbetslöshet och löneförhandlingar : en empirisk undersökning av sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering av löneförhandlingarna i 20 OECD-länder
Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt..
Priset på den svenska elmarknaden 1996-2002
Syftet med den här uppsatsen är att studera vad som har påverkat spotpriset på el i Sverige mellan åren 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som påverkar utbudet respektive efterfrågan, och därmed också spotpriset på el, identifierats med hjälp av traditionell ekonomisk teori. Därefter har en modell utformats och lösts med hjälp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen är disponibel inkomst, pris på olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden på regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder på att det kan finnas variabler som påverkar spotpriset på el som utelämnats från modellen.
Emigration och kolonisation i Norrbotten: en undersökning av statens åtgärder för kolonisation i Norrbotten
Syftet med uppsaten är att studera emigraitonen från Norrbotten och därtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet är också att studera samhällets reaktion på emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget särskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som påverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten såsom ekonomin, religionen, värnplikten och politiken framkommer att både ny och gammal forskning anser att det är den ekonomiska faktorn som är huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde när svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn är den som är mest framträdande.
Samvetets pris: Ger oetiska investeringar överavkastning i de nordiska länderna?
Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lönar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.
Livskvalitet efter avslutad behandling hos dem som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barn- och ungdomsåren ? en litteraturstudie
SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion.
Banken och studenten : Arbetar Nordea aktivt för att kvarhålla studenten som kund?
Under studietiden kan studenten möjligen inte ses som en lönsam kund för banken. Det finns dock en potential inför framtiden då studenten blir yrkesarbetande eftersom dennes inkomst förväntas att öka. Det torde därför finnas ett intresse för banken att kvarhålla studenten som kund vid den kritiska händelsen då denne blir yrkesarbetande. Detta leder fram till magisteruppsatsens syfte, vilket är att undersöka vilken beredskap Nordea har för att kvarhålla studenter som kunder inför och under den kritiska händelsen då de blir yrkesarbetande. Teorier gällande relation, kritisk händelse samt retention (kvarhållande) har använts i magisteruppsatsens studie.
En grisbil eller en grisbilen?: en undersökning av andraspråkselevers samarbete vid skriftlig övning
Syftet med detta arbete var att studera hur några andraspråkselever på SFI använder varandra som resurser vid två olika samarbetsuppgifter. Datainsamlingen består av transkriberade bandinspelningar från första respektive andra skrivuppgiften. Vi utgick från hypotesen att samarbetsinlärning resulterar i positiv interaktion som i sin tur gynnar språkutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att det som diskuteras mest under dessa samarbetsuppgifter är innehållsepisoder. Uppgifter som ger utrymme för kreativitet och fantasi visar att de ger fler antal repliker.
Basel II:s effekter på bolånemarknaden : ? Vilka blir vinnare och vilka blir förlorare?
Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.
Hitta språket i ämnet : Språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen
Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika.
Nyintroduktioner på Stockholmsbörsen - prissättning och värdeutveckling på lång sikt
Uppsatsen analyserar nyintroduktionerna på Stockholmsbörsen mellan 1992 och 1995 och deras prissättning och värdeutveckling på 10 års sikt i syfte att undersöka hur kapitalmarknaden historiskt sett har lyckats med att marknadsprissätta företag som har sökt sig till börsen. Central för analysen är hypotesen om informationseffektivitet vid prissättningen av nyintroduktioner och den därav följande värdeutvecklingen. Resultaten påvisar inga systematiska avvikelser ifrån de förväntade avkastningarna enligt CAPM. Informationen om nyintroduktion i kombination med egenskapar som MV, P/B, betavärden, börsklimat under introduktionsåret eller branschtillhörighet räcker inte för att framgångsrikt tillämpa aktiva handelsstrategier som realiserar signifikanta överavkastningar under något av de 10 åren som följer på nyintroduktionen eller över hela livslängden upp till 10 år..
Läs- och skrivfärdigheter och dess samband med självvärdering hos elever i grundskolans årskurs 4
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självvärdering och läs- och skrivfärdigheter hos elever i fjärde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och självvärdering. Hypotesen var därför att positiva samband förväntades mellan ordavkodnings- och rättstavningsfärdigheter och självvärdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjärde klass från tre olika grundskolor i Stockholmsområdet. Självvärderingen mättes med ett självskattningsformulär och läs- och skrivfärdigheter mättes med ordavkodnings- och rättstavningstest.
Svartsjuka och Emotionell intelligens : En korrelationsstudie mellan svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, kön och ålder
SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ?personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka?. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer.
Mekaniker som metafor : Hur spelmekanik påverkar tema i spel
Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.
Påverkar organisationens förutsättningar för Empowerment individens arbetsprestation? : Prövning av en modell för arbetsprestation ? enligt Agerus
Denna uppsats görs en utvärdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mäta prestation i organisationer utifrån empowerment. PrestationsIndex är ett självskattningstest och bygger på en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för självgående. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. Därutöver testas två hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojämnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan påverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin när det gäller att predicera individuell prestation, men kan inte belägga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, när man har rensat för miljöfaktorer såsom trivsel och lust till arbetet.