När en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige lokalanställer någon för arbete som skall utföras i Sverige så kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren själv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns på EU-nivå. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan påföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, där någon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lägen kan följaktligen Sverige inte påföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs är flera.

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om ansiktsattraktivitet hänger samman med kvalitet i vänskapsrelationer. Hypotesen utgick ifrån att likhet i ansiktsattraktivitet påverkar valet av viktigaste vän samt att en låg skillnad i ansiktsattraktivitet mellan personerna gynnar relationskvaliteten. Tidigare forskning har antingen undersökt attraktivitet eller vänskapsrelationer. Vår uppsats knyter samman dessa två faktorer. 150 tonårspojkars ansiktsattraktivitet bedömdes med hjälp av ett eget utformat instrument.

Under valen 2002 ? 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gått starkt framåt. Vad kan förklara denna starka framgång?Syftet med denna uppsats är att försöka specifiera om värderingskillnader mellanSydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns någotsamband mellan region och inställning till det kulturella samhället. Genom att användamaterial från den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger värderingsskillnader mellan Sydsverige ochövriga Sverige i inställning till det mångkulturella samhället som då kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna är starka just i Sydsverige.

Uppsatsen behandlar hypotesen om att mänskliga rättigheter blivit en normre-gim som kan utgöra en legitim grund för militärt våld. Genom att se på traditio-nella sätt (realistiska, folkrättsliga och teoritraditionen om rättfärdiga krig) att skapa legitimitet knyter vi an till den aktuella världssituationen där mänskliga rät-tigheter spelar en allt större roll. Uppsatsen diskuterar även vad mänskliga rättig-heter som legitimitetsargument innebär, såsom en möjligtvis konditionerad suve-ränitet, och ett omvärderande av FN:s roll i världen, och de problem som uppstår i förhållande till dessa. Vidare frågar vi oss huruvida mänskliga rättigheter kan ut-göra svepskäl för att rättfärdiga annars illegitima krig. Vårt empiriska fokus ligger på NATO:s intervention i Kosovo och den USA-ledda invasionen av Irak..

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning.

Teknologiutvecklingen har medfört konsekvenser för skivbolagsbranschen. Idag konsumeras musik till stor del på Internet genom fildelning av mp3-filer. Detta konsumtionssätt skulle kunna vara idealiskt om det inte vore för att det till största delen sker illegalt. Musik som skivbolagen har rättigheterna till konsumeras utan att de erhåller någon inkomst. Skivbolagen måste därför agera ifall de inte ska gå under.

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder användas. Utvecklingsmetoder hjälper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De två typer av utvecklingsprocesser som arbetet baseras på är eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP).Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor är projektstorlek som enligt litteratur är den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjälp av en enkätundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda på om projektstorlek är en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Sverige ses idag som ett av de sämsta länderna på integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utländsk härkomst. För att vända denna negativa utveckling av det svenska samhället har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fåtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och är idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var från början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgångsrikt socialt företag i Rosengård, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan ställt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebära.

Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras av reklam. En experimentell design användes där 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frågeformulär som mätte upplevd osårbarhet mot manipulation fylldes även i. Deltagarna ansåg att de var relativt osårbara mot att manipuleras samt att andra påverkades mer av reklam än de själva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sårbara för att bli manipulerade är de som främst manipuleras bekräftades inte.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.