Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att beskriva och förstå hur de äldre som befinner sig i ett beroendeförhållande upplever sitt subjektiva inflytande i vardagen på det särskilda boendet. Syftet har undersökts med följande frågeställningar: Hur går de äldre tillväga för att skapa inflytande i vardagen? Hur upplever och beskriver den äldre sitt inflytande för att få sina behov tillgodoseddaMetod: Vår studie bygger på tio halvstrukturerade intervjuer med äldre på två särskilda boenden i Göteborgs stad, centrum. Analysen har följt ett empirinära förhållningssätt (Widerberg, 2002) samt Kvales, (1997) principer för analys. Empirin har analyserats, jämförts och teoretiserats med hjälp av socialutbytesteori samt tidigare forskning.Resultat och slutsatser: Vi har i vår studie kunnat se att tidens betydelse framkommer som en viktig aspekt för hur våra informanter upplever sitt inflytande.

Afasi medför en språklig och kommunikativ begränsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

Bakgrund: Samhället står idag, till följd av 40-talisternas förväntade pensionsavgångar, inför en omfattande generationsväxling. Således ställs allt högre krav på gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken är Traineeprogram inom denna sektor en växande trend varför vi såg det som ett intressant studieobjekt att utvärdera Traineeprogrammet Skåne Nordväst.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrån det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall på individ och organisationsnivå samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgångspunkterna för den empiriska studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sägas ha haft påverkan på det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lärprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende på hur syftesuppfyllelsen i programmet är beroende av synen på utveckling, som formning eller emergent.

Företag och organisationer påverkar den värld vi lever i bland annat genom att sysselsätta individer och producera varor men även genom att förbruka resurser. I takt med allmänhetens ökade miljö- och klimatmedvetenhet har trycket på att företag ska ta ansvar ökat. En väl använd term i sammanhanget är corporate social responsibility (CSR) som tar sikte på företags ansvar i samhället. Utifrån dessa förändringar har företag börjat redovisa sitt miljö-, ekonomi- och sociala arbete i särskilda hållbarhetsredovisningar. I uppsatsen undersöks svenska börsnoterade företags miljöredovisning och specifikt miljöredovisningen som är en del i Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hållbarhetsredovisning.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld.Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ?Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt??.Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far.Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data.Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna.Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv.En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade.De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser.Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför..

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: Mälardalens högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte är att utifrån teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. Därefter presentera förslag på vad de skulle kunna lägga fokus på i framtiden utifrån teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på två olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och då främst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien består av intervjuer med processägaren Lena Jonsson på energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig på försäkringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras årsredovisningar från 2009 samt deras webbplatser använts.Resultat: Företagen överrensstämmer med teorin till stor del när det gäller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej längre, och företagens val med HRO överrensstämmer med teorin.

Studien är en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment på aktivitetshuset Gunnareds gård. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillämpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att få undersöka detta har vi haft följande frågeställningar? Vilka metoder används vid tillämpningen av empowerment? -Hur tillämpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna påverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande på Gunnareds gård sker främst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vår studie är hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig åt.

Mindfulness har används som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förändra förhållningssätt beträffande sig själv och yrket.  Det finns många medicinska studier som pekar på fördelar med att öva sinnet med att vara närvarande i nuet, alltså att vara mindful. Mitt syfte är att undersöka om, hur och varför ett åtta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad på fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka två år sedan. Undersökningens teoretiska utgångspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever två år senare är Moxnes elva inlärningsprinciper vilka han hävdar är nödvändiga för vuxnas lärande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan.