Titel: Sociala Medier - Ännu en kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har många ansikten, det vill säga den ser olika ut och har genomgått förändringar genom tiden. Den förändring som vi uppmärksammar är att marknadsföringen tagit ett steg ifrån transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjälper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar på är de digitala plattformarna som benämns som sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.Forskningsfråga: Hur kan sociala medier användas som marknadsföringsverktyg, med fokus på kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring på Internet och genom sociala medier2.

Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan.Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen.Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser föräldrar till barn i behov av särskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt få en förståelse för hur föräldrarna till barnen önskar bli bemötta. Målet var också att få kunskap om de känslor det för med sig att vara förälder till ett barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet preciseras i följande frågeställningar:? Hur upplever föräldrarna mötet med förskolan?? Vilka känslor upplever föräldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsättning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar föräldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillgång till föräldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvärlden handlar om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå människors vara-i-världen.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet.

I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år.Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning.Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sätt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förändrat sättet som människor kommunicerar på, hur information och innehåll sprids på Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundläggande förståelse kring hur två olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det är viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, då forskning visat att åtskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig på hur sociala medier påverkat marknadskommunikationen inom två olika branscher och hur det i så fall skiljer sig åt.

Den hållbara staden har blivit en mer angelägen fråga i och med snabbväxande städer och i frågor rörande stadsplanering debatteras det ofta hur den hållbara staden ska uppnås. Ibland får medborgarna vara med i processen och tycka till, ibland inte. Fokus i den här uppsatsen är just hur medborgarna får delta i samtalet, dvs. hurmedborgardialogen gestaltar sig. Syftet med detta examensarbete är att utreda de metoder för medborgardialoger som existerar samt attundersöka metodernas för- och nackdelar.En avgränsning är att jag har valt att undersöka medborgardialogersom förts under framställandet av översiktsplaner.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Att ge utan att vilja ha någonting tillbaka, hur ser vi på detta i vårt vardagsliv? I mitt arbete använder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstå sociala strukturer. Det innebär att jag medvetet påbörjar en social förändrings- process och vinner insikt om den genom att själv driva processen. Den metod jag använder främst är dialogen. De frågeställningar jag arbetat med är: På vilka sätt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur människor reagerar på min gestaltning på offentliga platser.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Dagligvaruhandeln erbjuder ett stort antal arbetstillfällen i Sverige och antalet anställda i branschen ökar i stadig takt. Svensken ägnar i genomsnitt två och en halv vecka per år åt att handla och livsmedelsförsäljningen i landet ökar. Ur ett konkurrensperspektiv innebär detta att det är av stor vikt att erbjuda kunden en positiv upplevelse i butik, något som till stor del påverkas av personalen. ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln och ett av Sveriges starkaste varumärken. Inom ICA-koncernen agerar ICA-handlarnas Förbund som ett kommunikationsled mellan handlare och ledning.