Under 2010-2011 genomfördes ett projektarbete hos företaget Bioservo för att undersöka huruvida ett tilltänkt hjälpmedel för droppfot var lämpligt. Droppfot är en relativt vanlig åkomma där den drabbade patienten helt eller delvis saknar förmåga att dorsalflektera, d.v.s. vinkla upp, en eller båda fötterna. Bioservo ville ha svar på vilka krav som ställs på ett sådant hjälpmedel, om det var möjligt att konstruera ett hjälpmedel utefter deras designlösningar samt om det fanns utrymme på marknaden för hjälpmedlet.Denna rapport avser att presentera resultaten av den bakgrundsstudie som genomfördes, den prototyp som byggdes och de resultat som erhölls.Det tilltänkta hjälpmedlet skulle ha aktiv styrning och använda Bioservos patenterade Soft Extra Muscle-system (SEM) som kraftöverföring. SEM-systemet består i tunna vajrar som leds utmed en befintlig kroppsdel och fungerar på samma sätt som kroppens egna senor.

SammandragDetta examensarbete utförs i samarbete med företaget Componenta Wirsbo AB. Componenta smider detaljer till den tunga fordonsindustrin. Företaget använder sig av sänksmide där materialet formas genom slag från två rörliga verktyg. Smitt material har mycket goda hållfasthets egenskaper samt en mycket homogen struktur.Företaget har som miljömål att minska sin uppvärmningsenergi med 5 %. Componenta arbetar även med ett Leanprojekt som ska leda till en mer kontinuerlig produktion.

Produktionen och distributionen av fjärrvärme i Luleå kommun sköts av två företag, LuleKraft AB och Luleå Energi AB. Under 2011 utökades samarbetet företagen emellan, med bland annat gemensam driftspersonal. Detta ger förutsättning för ett mer anpassat och optimerat produktionssätt. Med detta som bakgrund skapades en modell över fjärrvärmenätet och tillhörande anläggningar, för att kunna skapa riktilinjer för effektiv produktion vid olika driftförhållanden. Viktiga komponenter för systemet är? Lulekraft - ett kraftvärmeverk vilket eldar processgaser från SSAB och olja för att producera fjärrvärme och el? Fjärrvärmenätet - 42 mil långa ledningar förser i princip hela Luleå kommun med fjärrvärme? Hetvattencentraler - när LuleKraft inte räcker till för att täcka fjärrvärmebehovet finns möjligheten att använda dessa där bränslet är processgaser, olja, pellets eller elFjärrvärmenätet och hetvattencentralerna ägs av Luleå Energi AB men hela systemets drift sköts av personal på LuleKraft.

Teknik är idag en integrerad och betydelsefull del av vårt samhälle och vårt affärsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlättar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affärslivet är följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingås mellan en beställare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrättsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förståelse för varför klausulen bör skrivas på det sätt som anges i uppsatsen analyseras gällande rätt, praxis och tillämpliga tolkningsprinciper på området.Uppsatsen belyser de grundläggande problem som äganderättsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rättigheter samt de inbyggda motsättningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssätt bör hållas när man skriver en immaterialrättslig klausul i IT-systemleveransavtal istället för att försöka fördela äganderätten till de immateriella rättigheterna mellan parterna.

Under hösten 2008 implementerades ett nytt löneadministrationssystem, Personec, hos Social resursförvaltning vid Göteborgs Stad. Syftet med denna uppsats är dels att utvärdera hur implementeringen gick till samt kartlägga attityderna till Personec hos de personer som arbetar i systemet. Vi har valt att behandla implementeringen av Personec som ett förändringsarbete, då det inneburit en stor förändring av respondenternas vardag och arbetsuppgifter. Det finns många anledningar till varför individer motsätter sig en förändring på arbetsplatsen och vår uppgift har varit att ta reda på vilka typer av motstånd som kan tänkas finnas inom Göteborgs Stad. Uppsatsens empiriska material har insamlats genom kvalitativa intervjuer som vi har genomfört på Social resursförvaltning.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett komplext problem. Dyslexi definieras ibland som en störning i kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt i det fonologiska systemet. Det är en kombination av flera olika symtom som vanligen uppträder tillsammans utan att det alltid behöver vara samma orsak och samma kombination. Oftast har elever med läs- och skrivsvårigheter en lägre självvärdering än normalläsande elever. Forskare är dock tämligen överens om att tidigt insatta insatser både kan förhindra och minska konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheterna..

Problem: Under våra studier på Blekinge Tekniska Högskola har vi fått lära oss att lägga stor vikt vid att sätta användaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsätt bara används i teorin eller om systemutvecklare fokuserar på användare när system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi på företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett år sedan. Användarna där är inte riktigt nöjda med systemet och vi vill därför undersöka om det beror på bristande användarmedverkan i utvecklingsprocessen. Vårt mål är att ta reda på om användarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut.

Många svenskar är välbekanta med härdighetssystemet för träd och buskar, zonkartan som delar in Sverige i åtta odlingszoner utifrån klimat. Färre känner dock till härdighetssystemet för våra perenner. Det är ett system med fyra kategorier, A-D, som tagits fram av svenska marknadens perennodlare. Att ha ett separat härdighetssystem för örtartade perenner är nödvändigt då deras övervintringsstrategier skiljer sig från vedartades. Men som det ser ut idag är det många perenner som inte får plats eller hamnar mitt emellan kategorierna varför trädgårdsbranschen nu efterfrågar en översyn av härdighetssystemet.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden.

Att få dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar..

Examensarbetet har gjorts i samarbete med Hjort Conveyor, ett företag i Helsingborg som tillverkar conveyorsystem för transportering av gods inom processindustrin.Vårt uppdrag har varit att ta fram ett kostnadseffektivt och kommersiellt hållbart styrsystem till deras applikation för lodrät transportering. Funktionskraven har varit parallellreglering, enkeldrift, samt reglering av balk i vinklat läge.Denna rapport omfattar vårt arbete med val av komponenter, programmering av styrprogrammet och installation av systemet. Även drifttagningen, som sketts på en testanläggning hos Linde Metallteknik AB tas upp.Projektets samtliga krav har uppfyllts och testanläggningen används idag i produktion hos Linde Metallteknik AB..

Det finns två starka synsätt på en IT-investering, det ena synsättet fokuserar på hårda delar såsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsättet fokuserar på hur systemet påverkar användare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa två aspekter behöver beaktas för att förstå sig på så många olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien ämnade att undersöka i vilken utsträckning en myndighet under sin IT-investering använde detta holistiska synsätt. Förstudien som ledde fram till denna studien är utförd av ett forskningsinstitut, på samma IT-investering men med IT-management som angreppssätt.

Forskning har visat att många metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns även ett uppenbart behov av att förstå hela systemet, istället för att fokusera på specifika områden. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur ett tillverkande företag kan förbättra värdeflödet mellan interna processer. För att kartlägga värdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna påverkar varandra, utfördes en värdeflödesanalys av två interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag använder sig av medför stora slöseri.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvärdera produktionsplaneringssystemet som används på vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, även kallat DM, i Södertälje, och att bedöma systemets potential. DM består av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstäder. Den största kunden är Scanias motormontering i Södertälje, dit leveranser sker flera gånger dagligen.DM lider generellt av långa ledtider genom produktionen, långa omställningstider och framförallt en väldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bättre infördes under 2008 ett nytt planeringssystem på kamaxelline, och senare även på vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger på cyklisk planering, där kundernas behov jämnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.