Syftet är att undersöka hur fyra affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. De fyra affektiva personlighetstyperna är självförverkligande, lågaffektiva, högaffektiva och självdestruktiva. Studien inkluderade färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan grupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva manliga patienters uppfatt- ningar av kateterisering och hur det är att, tillfälligt i samband med ett operativt urolog-iskt ingrepp, få och bära kateter. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tio patienter på en vårdavdelning. Materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats och detta resulterade i fem kategorier: Vikten av ett gott bemötande, Informationen före operation har stor betydelse, Obefogad rädsla för smärta, Betydelsen av val av material, Tryggheten och relationen till medpatienter i samma situation..

The purpose of this literature review is to gain knowledge of how a nurse can relieve a patient´s suffering and promote a patient´s health on his/her own without pharmacologic aid. The method is a literature review based on 10 scientific articles. The study is influenced by Antonovskys view of health. The result showed four clear themes: (1) reduced anxiety / worry and physiological effects, (2) well-being and quality of life, (3) steps towards self-care and (4) relations. Relaxation and massage proved to have calming and pain-relieving effects.

Bakgrund: Att förebygga, bedöma och behandla smärta är centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssätt vid smärta skiljer sig mycket från vuxnas. Det är därför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och känslor för att förstå barnet och kunna erbjuda trygghet och smärtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smärta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smärta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förståelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smärtlindring av barn öka.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smärtlindring av barn.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta anestesisjuksköterskor från ett svenskt länssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

AbstractBackground: Plantar fasciitis is the most common heel injury and is a long-term pain syndrom in the attachment of the plantar fascia to the calcaneus bone. The condition is treated mainly in primary care, but there is currently no treatment guideline for the treatment of plantar fasciitis in Sweden. The purpose of this study was to investigate which treatment that occurred in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, which treatments that were most common alone and in combination with each other. The aim was also to investigate if the four most commonly used treatment methods as physical therapists said they had used were supported in the literature, and if there was any difference between county employees and private physical therapists in the choice of treatment method.Method: 100 physiotherapists in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, received a questionnaire by mail. 80 of the 100 physiotherapists were county employees and 20 were private employees.

Touch that is performed in a sensitive and gentle way can be a good complement in caring. To be stricken with illness can involve that the individual feels powerlessness and to have no control over the own body. This could lead to both psychical and physical suffering. To strength health is one of the nurses' responsibilities and to touch can be one way. The aim of the study was to describe patients' experience of the effects of touch.

SyfteSyftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvågsbehandling har någon effekt på smärta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia.Frågeställningar1. Har stötvågsbehandling någon effekt på smärta hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken?2. Har stötvågsbehandling någon effekt på handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i så fall vilken?MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro.

Syfte: Syftet är att undersöka om vanliga procedurer inom intensivvård medför smärta och obehag samt om det finns ett samband mellan patientens grad av smärta och obehag. Bakgrund: Sjuksköterskor har med sin vårdvetenskapliga utgångspunkt en viktig roll i att lindra lidande, främja välbefinnande och minska obehag. Studier har visat att sjuksköterskor underskattar patientens smärta vilket kan tänkas grunda sig i bristande kunskap om vilken rätt till inflytande i behandlingen patienten har. Då patienten känner trygghet med personalen kan välbefinnandet öka. Design: Kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design samt hypotetisk-deduktiv metod.

Att föda barn är för många kvinnor en av de största händelserna i livet. Ett flertal faktorerpåverkar kvinnans upplevelse såsom smärta, kontroll och stöd. Att få kontinuerligt stöd underförlossningen påverkar både förlossningsupplevelsen och förlossningsutfallet i positivriktning. Det finns flera studier om förlossningsupplevelser men få som enbart fokuserar pånegativa upplevelser av förlossningen. Studier som beskriver vad kvinnor med en negativförlossningsupplevelse upplever skulle vara viktigt för att få en mer positiv upplevelse saknashelt.

Venous leg ulcers are a chronic disease mostly among elderly individuals. The leg ulcers are often painful and interfere with the individual?s daily life. The aim of this literature review was to describe individuals? experiences of living with venous leg ulcers.

Venous leg ulcers are a chronic disease mostly among elderly individuals. The leg ulcers are often painful and interfere with the individual?s daily life. The aim of this literature review was to describe individuals? experiences of living with venous leg ulcers.

The aim of the present thesis is to find deeper knowledge about women?s experiences of sexuality, desire and pleasure during childbirth. In this thesis there are statements of women?s different kinds of pleasurable and sexual feelings and experiences during birth. Furthermore, factors that may influence some women?s feelings and experiences of a sexual kind are discussed in relation to the common notion that women above all feel fear and pain when giving birth.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Avhorning är ett ingrepp som utförs rutinmässigt på kalvar och i mindre omfattning på killingar. Den vanligaste avhorningsmetoden i Sverige är brännjärnsavhorning. Ingreppet är smärtsamt för djuren, något som visats genom ökade smärtbeteenden samt förhöjda plasmakoncentrationer av kortisol. En metod för att minska smärtan är att ge lokalbedövning i samband med ingreppet. När lokalanestesin slutar verka ökar plasmakoncentrationen av kortisol och det har även påvisats att mängden smärtrelaterade beteenden ökar.