Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun.Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Purpose: The aim of this paper is to investigate whether there are differences between big cities and small cities in adventure tourism. The cities that are studied are Stockholm and Visby.Methodology: The study is based on a qualitative method. We have done interviews and observation. We also used books and internet when collecting information.        Conclusions: The study has shown that differences exist between large and small cities. People seek out the opposite, whether you're from a big city or small town.

Detta examensarbete baserar sig på fyra frågeställningar och en hypotes kring hur den deduktiva grammatikundervisningen påverkar tyskelevers interlanguage. Undersökningen försöker visa om den deduktiva metoden t.ex. gynnar en viss elevgrupp beroende på etnicitet och genus. Undersökningen består av ett Grammaticality Judgement Test och en intervjuundersökning bland elever i grundskolans senare år skolår 8 och 9 som läser tyska som språkval. De grammatiska strukturerna som undersöks har eleverna redan blivit testade på vt 2008 i samband med den ordinarie tyskundervisningen.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Det här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek och kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder. I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, där skriftlig observation användes som metod. I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar och normer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan. Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och även kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart tillhörde ett kön..

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning.

I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger.

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen.För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild.Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem.

Vi har tittat på hur män och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys på förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begränsad period på två veckor under februari 2006. Vi har tittat på hur ofta kvinnor och män förekommer på bilderna och vilka idrotter som är oftast förekommande. Men också hur bilderna är tagna, från vilken vinkel exempelvis och vad det får för betydelse för framställningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport är ett område som är strikt uppdelat i män och kvinnor och det märks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom området där det är Mannen som är den dominerande.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..