Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Denna C-uppsats handlar om särskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehåller två olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser från www.blocket.seoch räknat antal särskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 särskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestående av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv är den ordklass som särskrivs allra mest, eftersom de ingående leden gärna ses som enskilda enheter.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Denna uppsats handlar om de dubbla supinumformer som verbet växa har, alltså växt och vuxit. Syftet med denna undersökning var att ta reda på ifall de två formerna används olika, och i så fall varför. Min hypotes var nämligen att formen vuxit främst används om människor och att den associeras med att bli vuxen. Ett annat syfte var att undersöka ifall växt var den enda form som användes i fornsvenskan och när formen vuxit i sådana fall etablerades.För att genomföra undersökningen har korpusar från Språkbanken, Litteraturbanken och Projektet Källtext använts. I dessa har användningen av och frekvensskillnaderna mellan formerna växt och vuxit undersökts från fornsvenskan fram till dagens svenska.Resultaten visar att det i nutida svenska finns tendenser till att i vissa sammanhang hellre använda den ena av de båda formerna än den andra.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som identifierar sig som sao braphet song (transsexuella) i Thailand konstruerar identitet i vardagen. Uppsatsen utgår ifrån tre temaområden som rör (upplevelse av) kön, sexualitet och upplevelse av social status i samhället. Studien är utförd i Pattaya, Thailand under hösten 2007 och baseras på kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer. Materialet tolkas med hjälp av teorier om socialkonstruktionism, postkolonial teori och genusperspektiv.Materialet visar på den komplexa situation som transsexuella befinner sig i då de ständigt måste kämpa emot ett heteronormativt utanförskap. Genom performativa handlingar skapar deltagarna i studien kön och sexualitet, och i många fall är berättelserna fyllda av motsägelsefullhet.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

This pilot study describes a therapy method for persons withBroca´s aphasia. This method is based on the mapping hypothesis (Schwartz,Saffran & Marin 1980). The mapping hypothesis is based on the assumptionthat agrammatism is caused by an inability to combine syntactic structurewith thematic roles. This study describes a combination of the therapymethod mentioned above and the Everyday life activities photo series (ELA,Stark 1992). The aim of the study was to investigate if therapy based on awritten sentence/picture format is a viable starting-point for future research.The therapy presented combined written sentences with pictures describingeveryday life activities.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten.

Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och ?god omvårdnad? samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

The purpose of this essay is to identify the criticism that has been directed towards the traditional description of Judas Iscariot as a traitor. After a survey and analysis of the critical revisionists' arguments, a discussion follows regarding the possible effects this may have on future ways of describing Judas Iscariot.Based on the results that have been elucidated, this essay concludes that the traditional description of Judas in recent times has been forced to endure fairly strong criticism. To summarize this criticism, the main argument raised by today?s revisionists consists of linguistic and historical phenomena. According to these Judas Iscariot has been subject to a, according to some, deliberate demonization; where he over time has become portrayed as more blameworthy.