I detta examensarbete behandlar jag anbudskalkylering. Jag kommer räkna på ett anbud vars förfrågningsunderlag enbart består av ett mail och en planritning.Ett anbud är en offert entreprenören skickar till beställaren. Offerten är priset på vad entreprenören har räknat att jobbet kommer kosta. Beställaren skickar ut ett förfrågningsunderlag till en eller flera entreprenörer. Förfrågningsunderlaget består oftast av olika beskrivningar, som är kopplat till AMA, AF osv, samt ritningar.Beroende på vilken entreprenadform beställaren/byggherren väljer upprättas anbuden på olika sätt.

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara självklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjänster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio åren. Det visar vår kartläggning.Trots att Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste åren. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrågasatta och några av dem har fått gå på grund av det bristande förtroendet för dem.I vår kartläggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade på högsta posten. Vi visar att nästan hälften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio åren i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrån kommunen.

Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system vilket fokusera på vad som görs vid interaktionen mellan användaren och IT-systemet i verksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av människor och IT-system kommer i fokus. Detta perspektiv är utvecklat av forskare i VITS-gruppen vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granska handlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrån kriterierna för god handlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hur kriterierna för god handlingsbarhet är relaterade till varandra, utan att relationer kunnat härledas mellan samtliga kriterier vilket tyder på att de är inhomogena och lösryckta.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut. För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar. Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.

Steneryd, L & Quittberg, C. ?Perverterad demon eller vanlig kille.? Den svenske mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att insynspersoner tenderar att överavkasta påinvesteringar i eget bolag. Det råder dock delade meningar kring varför insynspersonertenderar att överavkasta. Vid genomgång av tidigare studier påträffades ingen kvalitativstudie, varav vi ansåg det vara av intresse att studera fenomenet genom intervjuer medinsynspersoner.Syfte: Uppsatsen syftar till att studera och kartlägga motiven bakom insynspersonersköp- och säljtransaktioner i eget bolag. Med hjälp av tidigare forskning samt en ny infallsvinkeli form av teorier inom behavioural finance analyseras varför insynspersonertenderar att uppnå överavkastning på investeringar i eget bolag.Genomförande: Studien har genomförts med utgångspunkt i åtta intervjuer med insynspersoner.Resultat från tidigare studier på området låg till grund för vilken informationvi med intervjuerna ville uppnå djupare förståelse kring. Den insamlade empirinhar analyserats utifrån empirisk forskning och teorier inom behavioural finance.Slutsats: I studien presenteras en ny hypotes vilken förklarar insynspersoners överavkastningsom en följd av befintlig lagstiftning.

Stroke drabbar årligen 25 000-30 000 personer i Sverige. För dem som insjuknar i stroke är dysfagi (sväljningssvårigheter) ett vanligt problem. Dysfagi kan bland annat leda till att patienten sväljer fel och blir undernärd och risk för hostattacker, aspiration och pneumoni kan uppstå som följd. Patienter med sväljningssvårigheter efter stroke kan också uppleva oro, rädsla, skam, lidande och orkeslöshet vid matsituationer. Forskning visar också att patienter upplever sig vara beroende av andra vid måltiderna.Syftet med denna studie är att beskriva patients upplevelser vid måltiden samt formulera omvårdnadsåtgärder som kan leda till förbättring i ätandet för patienter som drabbas av dysfagi efter stroke.Metoden är en litteraturstudie.

Allt fler människor med palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

Idag förväntas att alla män i Sverige skall vara delaktiga i graviditeten och under förlossningen. Detta är en omvälvande händelse och forskning visar att det finns blivande fäder som lider av förlossningsrelaterad rädsla. Vissa män avstår att närvara under sitt barns födelse, bland annat på grund av rädsla att inte vara ett bra stöd eller har en rädsla för sjukhus. En del av männen skulle behöva stöd och behandling av barnmorskor. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier som beskriver förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män och deras möte med barnmorskor.