Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällen vi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjar när vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju så att allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med den kultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en början är familjen det incitament som ligger närmast till hands.

Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet återkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpåverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapå ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 årsfinanskris kommer att påverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lämplig metod har författarna utgått från problemformuleringen och måletatt nå uppsatsens syfte, där de funnit det lämpligt att använda sig av både kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frånHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser på pantsättningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurägarstrukturen påverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart är till nytta med enstark koppling till industrin..

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anställda när en verksamhet ska förbättras och utvecklas. I ett ?expansivt lärande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lärande- och utvecklingsmöjligheter. Hälso- och sjukvården är inget undantag och ett område som blivit mer uppmärksammat de sista decennierna är sårvården. Syftet med min studie har därför varit att studera de lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstå inom distriktssköterskans verksamhet med fokus på sårvård.

Titel: Ett brev, oändliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven underhög- respektive lågkonjunktur.Författare: Sara Alexandersson och Hanna BrageHandledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: SolbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunkturrespektive lågkonjunktur.Metod och material: Kvalitativ textanalys av fyra börsbolags VD-brev för åren 2006 och2008.Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förväntningar och inneha ett tydligt avslut där kommande års utsikter berörs.Under lågkonjunkturen är VD-breven mer bakåtblickande. Sändarna är mer ödmjuka ihögkonjunkturens VD-brev, och både negativa samt positiva handlingar och händelser tasupp, till skillnad från i lågkonjunktur. Texterna är opersonliga under respektive konjunkturläge, dock trycks det mer på auktoritet då lågkonjunktur råder. Värderingar berörs istörre utsträckning under lågkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor.Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden.

Den här c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar på barn som använder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sådant beteende kan leda till i form av olika åtgärder. I ett nyligen framlagt slutbetänkande från DEJA, delegationen för jämställdhet (SOU 2010:99), ställs frågan om barns stora representation i specialpedagogiska åtgärder sker på andra premisser än inlärningsmässiga svårigheter. Kan sociala och beteendemässiga orsaker ligga till grund för åtgärderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frågor som fokuseras i sammanhanget, är huruvida exkludering av barn från den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och värdesystem som råder inom skolan.

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

EU-kommissionen har beslutat att Europas byggnadsbestånds energianvändning ska minimeras. Varje medlemsland har fått i uppdrag att definiera ett nationellt gränsvärde för vad som ska kallas för nära-nollenergibyggnader och gränsvärdessättningen skall vara klar år 2020. Myndigheterna Boverket och Energimyndigheten samt andra involverade aktörer är inte överens om vilken gränssättning som ska gälla för Sverige. Syftet för studien var därmed att undersöka vad dessa motsättningar beror på. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt, där offentliga handlingar kring beslutsprocessen studerades, identifierades de involverade aktörer och deras egenskaper genom en nätverksteoretisk grund.

Bakgrund: Direkt självskadebeteende är ett globalt växande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt självskadebeteende innebär när en person fysiskt skadar sig själv framför allt genom skära sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sådana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begränsad kartläggning på hur vanligt detta beteende är och misstankar finns om att mörkertalet är stort. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt självskadebeteende inom somatisk vård.

Utgångspunkten för undersökningen är att kön är socialt skapat och därför också kan omskapas. Syftet med undersökningen var att undersöka lärares åsikter om att motverka könsroller. Denna undersöknings fokus hamnar på lärarens perspektiv och dennes syn på sina egna handlingar, förhållningssätt, erfarenheter och medvetenhet kring motverkandet av könsrollerna. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med kvalitativ analys som utgick ifrån problemformuleringen: Hur ser lärare på sitt eget förhållningssätt till könsroller i sin praktik? Anser sig lärare leva upp till uppdraget enligt Lpo94 att motverka könsmönster? Enligt undersökningen visar lärarna en tendens att arbeta med jämställdhet men inte problematisera könsrollerna vilket innebär att de därför inte heller motverkar dem.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker.