Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper.

Syftet med undersökningen är att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget Performansanalys som uttrycks av två lärare i svenska som andraspråk. Studiens delsyfte är att relatera dessa uppfattningar till det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frågeställningar avser aspekter beträffande vad som möjliggör, försvårar och förutsätter bedömningsarbetet med Performansanalys. Problemområdet, bedömning inom svenska som andraspråk, är komplext och mångfacetterat samt tenderar att vara tidskrävande och omfattande. Lärare inom ämnet behöver kunskaper om den speciella process som tillägnandet av ett andraspråk innebär, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hänsyn till denna process.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grammatiska strukturer i andraspråksutvecklingen som är mest relevanta vid bedömning av elevtexter på gruppnivå. Resultaten i studien bekräftar att det är möjligt att följa grammatisk utveckling genom att fokusera på utvalda grammatiska strukturer. En jämförelse av de resultat som framkommer genom bedömningsmaterialet Performansanalys och resultaten i det i studien framtagna bedömningsmaterialet visar att informationen gällande de utvalda strukturerna överensstämmer. Performansanalys används vid bedömning av individuell språkutveckling medan det i studien framtagna bedömningsmaterialet kan användas för screening/bedömning av elevergruppers utveckling..

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av Performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av Performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av Performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av Performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av Performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av Performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av Performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur bedömningar görs av texter producerade av elever med svenska som andraspråk. Detta innebar att jag undersökte hur lärare bedömde sina elevers texter och om deras fokus låg på texternas form eller innehåll. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar utförde jag lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen visar på stora olikheter i bedömningarna, lärarna emellan. De lärare som hade elever med låg språkförmåga fokuserade mest på deras elevtexters form, medan de lärare som hade elever med mer utvecklad språkförmåga fokuserade på texternas innehåll.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i år ett och år tre och påvisa likheter och skillnader.Sex elever från ett mångkulturellt område har studerats i sin läs- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjälp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och Performansanalyser. För att skapa ytterligare förståelse för ämnet har även intervjuer med lärare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta läs- och skrivutvecklingen som kan vara jämförbar med våra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens läs- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgång och på något sätt skiljer sig från de andra.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns ett samband mellan nominalfraskonstruktion och betygsnivå på Tisus. Studien genomförs på åtta texter hämtade från delen för skriftlig färdighet av Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). Fyra av texterna är godkända och fyra underkända och det är okänt för mig vilka de godkända är under studiens gång. Performansanalys används som modell för att besvara frågorna som delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ analysdel. Utifrån resultatet av de båda metod- och analysdelarna har jag bedömt vilka fyra som är de godkända.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.