AbstractThe aim of this study is to highlight the professional?s perspectives and work with young girls who have eating disorder anorexia nervousa. We assume a social constructivist perspective where the professional?s interpretations and perspectives on the issue anorexia considered. The study is based on a qualitative analysis of interviews with seven professionals in the areas of work, social services, school counselor, school nurse, anorexia unit and child and adolescent psychiatry (BUP).From a thematic analysis of the interviews, three themes emerged.

Självkänsla kan delas upp i två delar, antingen bassjälvkänsla eller prestationsbaserad självkänsla. Perfektionism anses ha två mönster, antingen positivt eller negativt. Känslor i föreliggande studie definieras som känslor efter en tävlingsprestation. Syftet var att undersöka individuella landslagsspelares känslor efter bästa och sämsta tävlingsprestation. Syftet var även att undersöka om landslagsspelarna beskriver olika känslor beroende på deras nivå av självkänsla och typ av Perfektionismmönster.

Orthorexia nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- ochsjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. Iförlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftetmed detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för attidentifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia nervosa samt belysahur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes varen litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

Orthorexia nervosa är en ny form av ätproblem som uppmärksammats inom hälso- och sjukvården, samt massmedialt. Detta innebär att personen lever onyttigt nyttigt. I förlängningen kan det leda till psykisk ohälsa med ett tvångsmässigt beteende. Syftet med detta fördjupningsarbete i omvårdnad var att öka sjuksköterskors kunskaper för att identifiera symtom och tecken hos patienter som lider av orthorexia nervosa samt belysa hur sjuksköterskor kan främja hälsa hos denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie där 29 artiklar bearbetades.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och Perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och Perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter Perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter Perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att skapa en förståelse för ätstörningsproblematiken utifrån den subjektiva upplevelsen hos personer som är friskförklarade samt perspektivet från en behandlares inom området.Hur kan ett ätstörningsbeteende börja och yttra sig?Vad får personen motiverad till en förändring av sitt beteende?Hur ser förhållandet till kost och träning ut efter en friskförklaring? Vad innebär frisk för den drabbade och för behandlaren?MetodEn kvalitativ studie som innehåller intervjuer med fem friskförklarade respondenter. En av intervjuerna utfördes muntligt, resterande fyra intervjuades över mail. Deltagarna hade ett åldersspann mellan 20-34 år med olika ätstörningsproblematikbakgrunder. För att få ett bredare perspektiv av problematiken intervjuades även en behandlare inom området.