Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

Den här uppsatsen ämnar att undersöka Anders Behring Breiviks manifest i samband med det moderna samhället och den situation som detta sätter individen i.Med hjälp av Erich Fromms tankar kring friheten och flyktmekanismer, Thomas Ziehesnarcissism och kulturell friställning och Giddens teori kring självidentiteten i den senmoderna epoken försöker jag nå förklaringar till hur Breivik kunde nå de slutsatser han gjorde. Analysen av det utdrag ur manifestet som är uppsatsens material utifrån vilka värden Breivik vill försvara och vilka fiender som hotar dessa. Resultatet är att det är ett flertal fiender som hotar de värden Breivik vill försvara och att det måste till en analys ur ett individ-, kultur- och systemperspektiv för att nå en tillfredställande förklaring. Breivik förstås utifrån den auktoritära karaktären som enbart ser relationer mellan människor som positioner av under- eller överläge, genom de kulturella förutsättningar som finns i samhället samt genom att han inte utvecklat den tillit som Giddens anser är grunden för att människor kan verka i en alltmer riskabel tillvaro..

Ordningsstörande kring allsvensk fotboll, främst i Stockholm har länge varit ett problem för samhället. I samband med dessa matcher begås skadegörelse, misshandel och ordningsstörningar i hög utsträckning och en allsvensk fotbollsmatch kan kosta uppemot 600 000 kronor. Syftet med denna rapport är att belysa de skyldigheter som polisen har i fråga om den allmänna ordningen och säkerheten kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm. Vidare vill vi ta reda på om polisens utbildning är tillräcklig för att de ska klara av detta på ett bra sätt. Vi valde att intervjua yttre kommissarie Anders Sigurdsson vid Operativa avdelningen i Stockholm med anledning av att han är ansvarig för planering av insatser kring allsvenska fotbollsmatcher i Stockholm.

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet.

On July 22, 2011 a bomb detonated in the government building in central Oslo in Norway and eight persons died. Later that day, 69 people, most of them youths, were shot down and killed on the island of Utøya by a uniformed Norwegian man.The purpose of this study is to analyse Anders Behring Breivik's personality and explain why he became a killer. I have used a Psychobiographical narrative method, which serves to describe the mind of a human being, linking the mind to motives, scripts, unconscious ideas and personality.My primary sources are Breivik?s Manifest: 2083 A European Declaration of Independence and the inter-views with his father and stepfather, together with the Psychiatric Reports which were submitted to the District Court of Oslo. I have analysed in what way Breivik?s childhood influenced his behavior as an adult.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra samhällskunskapslärare agerar i situationer där åsikter som går i strid med värdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lärare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgångspunkt, vilket innebär att vi inte gör anspråk på att få fram några generella resultat i det här arbetet. De teorier som är centrala i arbetet är Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstå, kan och vill. Dessa begrepp används för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lärarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgång av värden i värdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

The aim of this master?s thesis is to investigate a possible connection between the development of mobile library services in Sweden and the development of cultural policy during 1945-2006. Our main question is: is there a connection between the development of the mobile library services in Sweden, as described in Biblioteksbladet, and the development of cultural policy as portrayed by Anders Frenander and Dorte Skot-Hansen? In order to answer this question, we formulated two secondary questions: - How are the mobile library services described in Biblioteksbladet between 1945 and 2006? - Are there any similarities or dissimilarities between the development of the mobile library services and the development cultural policy as described in our theoretical models? If so, in what way? Our study covers the entire time period since the start of the mobile library services in Sweden in the late 1940s. The final year for our investigation is 2006.

Kristianstads stadspark Tivoliparken är centralt belägen och har en underbar karaktär och är en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhämtning från den stressiga staden. Tivoliparken är en tillgänglig park, med direkt anknytning till biosfärsområdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergång mellan stad och natur. Med sina anor från 1800-talet tjänar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagsläget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som är utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

Det här arbetet har gjorts på uppdrag av Anders Bylund vid avdelningen för Strategisk planering vid Stadsbyggnadskontoret i Luleå. Syftet med arbetet var att göra ett underlag till marknadsföring för ett hållbart resande med buss och cykel i Luleå. Arbetet grundade sig på en jämförelse mellan bussen, cykelns och bilens restid i Luleå tätort samt vilket alternativ som var bäst ekonomiskt. En viktig aspekt av jämförelsen var ett resandet skulle ske från dörr till dörr.Anledningen till att detta blev mitt examensarbete var att jag fått i uppgift under min praktik att göra en liknande jämförelse. Det saknades ett arbete som kunde ligga till grund för marknadsföring av mer miljövänligt resande i Luleå.Arbetet med jämförelsen skedde med hjälp av karttjänster via internet samt eget fältarbete.För att begränsa, strukturera och organisera arbetet har jag haft en dialog med Anders Bylund Luleå kommun, angående de faktiska förutsättningarna.Slutsatsen blev att både cykel och buss, för vissa sträckor, är konkurrenskraftiga ur ett restidskvotsperspektiv.