I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Syftet med vår studie är att ge en förståelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lärandemiljö. Vi vill även framhäva vad som utmärker en god lärandemiljö. Vi valde därför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om ämnet. Vår förhoppning var att påvisa hur dessa pedagoger såg på sin egen betydelse kopplat mot lärandemiljön men även vad de ansåg vara en god lärandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse står i centrum för arbetet.

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place? atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling "Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation.

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om det går att använda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som läromedel i undervisningen. Vi ville ta reda på vad i spelen som kan locka eleverna att lära sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan få ett helhetsperspektiv på verkligheten och vilken roll pedagogen kan få i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever från år 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1½ timme. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara på våra frågor.

Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll. Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Abstract Anna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie.

This masters thesis concerns the Public Library Service in Eastern Africa, Tanzania. Our subject was developed through a feasibility study that gave us comprehension that developing countries have individual problems concerning books and libraries. We understood that the main problems were the libraries financial situation and their dependence on aid. We also understood that the libraries do not have the resources to satisfy the society as a whole. The major questions raised in this study are: - How do the regional librarians describe their work situation? -Which role do the Regional Librarians have in society? Data was collected through interviews and observation, and the study is a qualitative case study.

Kulturstudier i undervisningen i moderna språk och huruvida de förekommer är det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i språkundervisningen, på vilket sätt det skedde, och om lärarna ansåg det viktigt att undervisa i kulturstudier. Några lektioner avsattes till observation och en enkät delades ut till de språklärare som arbetade på den skola där undersökningen genomfördes. Studien visar att lärarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i språkundervisningen eftersom det ökar förståelsen för andra kulturer och respekten för oliktänkande. Kanske något motsägelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Utbildningsväsendet i Sverige går alltmer mot ?framtidens läromiljö? vilket innebär att IT får enmer framträdande roll i undervisningen. Partille kommun har därför utrustat 400 elever med en egenbärbar dator på tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad läromiljö.Syftet med den här studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens påverkas avatt ha en personlig bärbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation på skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkätundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever från de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens påverkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgänglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt.

As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice.Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med.