Bemötande inom sjukvården är inte ett självklart begrepp eller helt lätt att definiera. Det är däremot en självklarhet att patienter inom sjukvården oavsett problematik eller sjukdom ska behandlas lika och bemötas med respekt. Syftet: Denna litteraturstudie har till syfte att öka kunskapen om upplevelser vid bemötande av patienter med övervikt/fetma inom sjukvården. Våra frågeställningar var: Hur upplever patienter med övervikt/fetma bemötandet vid kontakt med sjukvården? Vilka attityder har sjuksköterskan gentemot patienter med övervikt/fetma? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: En del patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin ses av sjuksköterskor svårare att vårda. Dessa patienter riskerar få en sämre vård än andra patienter. Genom att belysa sjuksköterskors egna förklaringsmodeller till varför patienterna uppfattas som svåra kan fokus riktas mot en utsatt patientgrupp inom den svenska slutenvårdspsykiatrin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors egna uppfattningar om varför patienter upplevs som svåra att vårda inom den slutna psykiatriska vården. Metod:Fem intervjuer med sjuksköterskor arbetandes inom slutenvårdspsykiatrin genomfördes.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur tandhygienister på tandvårdskliniker för allmäntandvård identifierar tandvårdsrädda patienter och hur de uppfattar att behandla dessa. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med elva tandhygienister som arbetade på Folktandvårdskliniker inom allmäntandvård i Kristianstad med omnejd. Metoden var kvalitativ och data analyserades med en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resulterade i tre huvudkategorier som beskrev hur tandhygienister identifierar tandvårdsrädda patienter och upplever att behandla dessa. Kategorierna var patienternas beteende, psykologiskt tillstånd och hantering.Resultat: Tandhygienisterna försöker att vara lugna och fokuserade på att hjälpa och behandla den tandvårdsrädde patienten på ett så tillfredställande sätt som möjligt.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Alkoholleversjukdom (ALD) är en viktig indikation för levertransplantation. Den första levertransplantationen(LT) gjordes i Sverige 1984. Varje år opereras ca 130 patienter för LT i Sverige men möjligheten till LT begränsas av bristen på donatorer. De europeiska länderna har den högsta alkoholkonsumtionen i hela världen. Alkohol är en livshotande faktor för folkhälsan.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGSyfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på akutmottagningen. Patienter som anlände till akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades.Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare.

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta patienter med hypertoni, patienter är i behov av att göra livsstilförändringar för att förbättra sitt blodtryck. Distriktssköterskan har som uppgift att motivera dessa patienter genom rådgivning. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av rådgivning till patienter med hypertoni. För att samla data till studien utfördes två fokusgruppintervjuer på två olika hälsocentraler, med totalt åtta distriktssköterskor. Fokusgruppintervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på sjukhus.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara värdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera äldre patienter som är i risk för komplikationer efter kolorektal kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos äldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, män och kvinnor, ? 70 år, elektiv kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före kirurgi genom intervju med standardiserade frågeformulär och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade någon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sårinfektion och urinvägsinfektion.

Introduktion: Psykisk ohälsa beskrivs idag som ett hälsotillstånd som är vanligt bland patienter på sjukhus, de senaste åren har psykisk ohälsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter är det viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa för att på ett hälsofrämjande sätt hjälpa patienten, därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vårdar patienter med psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vård upplever mötet med patienter som har psykisk ohälsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med åtta stycken sjuksköterskor på en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket på dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.