Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse.

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, Pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer.

Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman?s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor.

Introduction: For the adolescent to be diagnosed with cancer could be turbulent and life may end up in tatters. A cancer diagnose affects the adolescents' relationships with parents, friends and new acquaintances. For teens that are affected by cancer, losing peer relations are a great fear and to maintain friendship can be one of several challenges during this period.Purpose: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of peer relations after being diagnosed with cancer.Method: Qualitative interviews with four adolescents were conducted and collected data were analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The result shows that peer relations got affected in both positive and negative ways. This is reported in three categories; ?Losing friends?, ?Friends matter? and ?Changed friendship?.

SAMMANFATTNING SyfteSyftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser. MetodEn enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test. ResultatDen huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär.

IntroduktionDet är föga dokumenterat hur barnsjuksköterskor upplever att arbeta med att främja anknytningmellan föräldrar och barn inom ramen för neonatal hemsjukvård.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka barnsjuksköterskans upplevelse av att främjaanknytningsprocessen mellan barn och föräldrar inom neonatal hemsjukvård.MetodKvalitativ intervjustudie med Fenomenologisk hermeneutisk ansats.ResultatI resultatet framkommer fem huvudteman vilka är: Att samverka, Att vägleda, Att bekräfta ochuppmuntra, Att se och ana och Att vara i hemmet. I den tolkade helheten framkommer det attfrämja anknytning i hemmet bland annat handlar om vad barnsjuksköterskan har för inställning tillanknytning. Detta framkommer när barnsjuksköterskan beskriver vad hon anser är henneshuvuduppgifter. Familjerna kan således ha kommit olika långt i anknytningsprocessen när deskrivs hem till hemsjukvården, beroende på vilket sjukhus de har legat på.DiskussionI hemmet blir föräldrarna trygga, barnsjuksköterskan är gäst i deras hem och är där på derasvillkor. Hon är ödmjuk i sin relation med familjen, hon peppar och uppmuntrar samt stödjerföräldrarna.

Introduction: About 160 children with Down syndrome are born each year in Sweden. They will spend their first time in life at the neonatal departments around the country. Previous research has shown that parents in these situations have experienced an unsatisfying behaviour from the caregivers and that they are not getting the care they desire. However the research that reflects the nurses? role in these situations is sparsely studied.

It generally takes 10 to 12 years for a new drug to hit the market. The pharmaceutical industry invests huge sums in these early stages of research and development. In spite of the rapidly rising research and development expenditures fewer and fewer blockbuster drugs are being developed. Longer lead times and aggressive generic post-patent competition have narrowed the timeframe for the pharmaceutical companies to profit on their investments.In the face of these threats the pharmaceutical industry has developed a battery of strategies to prolong market exclusivity and to maximize return on investment. These emerging strategies are commonly known as Life cycle management (LCM), which actually is more of a concept than a method.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, Pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.

Aim: To examine how midwives describe good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care, and which prerequisites and obstacles they see to giving good and safe care while minimizing time of separation. Method: Semi structured qualitative interviews with ten midwives at two maternity wards in Uppsala. The interviews were recorded, transcribed verbatim and processed by manifest analysis. Results: Three categories were identified, Good and safe care, Organization as an obstacle and The midwife role. Good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care required knowledge, appropriate equipment, good guidelines, possibility to see the mother, contact between mother and infant and good collaboration between the maternity and neonatal wards.

Sammanfattning:Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar.Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården.Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram.Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema.Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning.Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på barnavårdcentral (BVC-sjuksköterskor) träffar 99,2 procent av alla barn. De har därför en viktig funktion när det gäller att upptäcka och rapportera barn som far illa. Trots anmälningsplikt är anmälningsfrekvensen låg. Det råder brist på studier kring hur det blir för BVC-sjuksköterskor efter att de har gjort en anmälan.Syfte: Att ur ett etiskt perspektiv undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att de har anmält till socialtjänsten att barn far illa.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå enligt Graneheim och Lundman.Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet med socialtjänsten varierade.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvårdnaden på det sätt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvårdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvården. Familjefokuserad omvårdnad lägger tonvikt på familjers deltagande och engagemang i sitt barns vård. Syfte: Syftet är att undersöka hur familjer och sjukvårdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvården i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.