Background: The Waldorf school was founded by Rudolf Steiner during the early nineties in Austria. The pedagogy is established in the antrophosofical sight of humanity, which contains focus on three watchwords when it comes to teaching. These are the will, the feeling and the thought. Purpose: The aim of this study is to investigate how teachers in three Waldorf schools are working during to the curriculum and to bring out the differences and the similarities with the municipal school. This essay is focusing on four themes and theories; artistic learning processes, gender, multimedia and environment.Method: In order to investigate this kind of teaching I choose interviewing as a method, specifically semi structured interviews. Four teachers at three different schools in Stockholm county was interviewed.

One of the main goals in this study is to investigate how young children's identity formation and social relationships are depicted by today's consumer society.  In order to reach the goals of the study I also concentrated myself on questions regarding the reflection of symbolic aspects consumption in younger children's interaction and preschool-teachers' ideas about how and in what ways children's consumption patterns are created and developed nowadays. In order to answer the presented research questions I used the theoretical arguments of researchers in the field of pedagogy Gert Biesta in connection with the ideas and concepts of the consumer society characteristics developed by the sociologist Zygmunt Bauman.The thesis' methodological approach consists of a combination of semi-structured interviews with teachers and observations of children's interaction, which contributed to a systematic investigation of the thesis' problem area and served as a tool for obtaining answers to the research questions.The results demonstrate that consumption occupies a lot of space in young children's lives, which means that it greatly affects their social relationships today. Both consumption and knowledge of the known brands prove to be the child's path to the desired community on the one hand, and the children's way to the consumer world on the other (hand), which in turn points to an obvious dependence between children's consumption and their social relationships.The results also show that there is a tension between the perception of identity formation as preschool-policy-document on the one hand and the attitude of the identity prescribed by consumer society norms and regulations on the other..

The purpose of this study is from a teacher?s perspective to examine how schoolteachers experience the possibilities of learning from each other within their work team and to shed some light on how teachers believe that cooperation affects their ability to learn and improve on a daily basis. My research questions are: What is the general discussion among the teachers concerning daily capacity building from enhanced teamwork? How important is well-functioning cooperation between co-workers for learning and daily capacity building? What are the prerequisites for a well-functioning learning situation within the work team?The study is based on five qualitative interviews with teachers within the same school but from different teaching backgrounds based on what grade they teach, what subjects they teach, and they belong to different work teams within the school. The interviews are semi-structured.The results have been analysed from a perspective based on the theories of organisational pedagogy and learning organisations.The results implies that the work teams does not function as a forum for exchanging experiences and learning from each other.

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

The personnel policy program for the employees in studied municipality includes guidelines for the working environment, saying that health promoting activities is offered to all employees.                              Objective: To investigate how these activities were used and how the staff perceived the activities offered. The aim was also to find out how well the information about current health promotion efforts reached the staff.Method: A qualitative approach was used in the form of interviews. The sample consisted of municipal employees from seven different work sites.  A total of 12 women aged 32-52 years participated. The interviews were recorded and a hermeneutic theory was used to interpret the results.Results: The results showed that most informants used some form of fitness activity. In most cases health care-time was used for anything from walking to organized workouts. The great barrier was lack of information and lack of trained and dedicated health motivators. In several cases, informants had no knowledge about what a health motivator is supposed to do. The informants own suggestions for health promotion interventions included stress management and foot care.Conclusion: The survey showed that respondents were poorly informed about which wellness activities the municipality offered. The result could also be interpreted as a communication gap between the local authority, health motivators and the employees. A request for group activities was detected.  .

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Uppsatsen är baserad på ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyråernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag är det viktigt att bestämma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig åt och påverkar i sin tur företagets omvärld och nätverk på olika sätt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyråer och om de på något sätt underlättar företagens drift och finansiering..

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research.The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses? views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses? are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not.Questions: The thesis is based on three questions;How does preschool teachers and child nurses? describe pedagogical documentation?How does preschool teachers and child nurses? describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy?If there are differences between the preschool teachers and child nurses?, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool?Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews.

SammanfattningMålet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand på hand-metod?. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.

Uppsatsen syftar till att få kunskap om aktörernas handlingar med utgångspunkt i en lärare/elevinteraktion.Undersökningen är en kvalitativ studie där vi genom observationer i årskurs 7 och 9 vill visa på flödet av händelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lärare och elever utifrån följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.Våra resultat visar på att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lärare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte så mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var främst formellt och ytligt. Eleverna fick säga vad de tyckte men då inget mervärde lades i deras tankar och åsikter påverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det är tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte är jämställda med läraren.