AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

 Tediousness, fear and boredom are all part of everyday?s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student?s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education.

This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students? attitudes to history teaching in a museum context. The students? answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students? capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay.

Title: How do music students with different genre backgrounds perceive the same music? In this paper I report a study about how music students with different genre background perceive the same music. I let twentyone classical music upper secondary school pupils and twentyone rock music upper secondary school pupils listen to ten short music pieces of different character and styles. While listening, they were asked to answer four questions about which instruments they could perceive, what they could tell about pulse, rhythm and beat in the music, which component they thought was the most important in the piece and what word they thought best described the feeling of the piece. All four questions had to be answered for each piece of music to facilitate analysis of differences connected to genre background in those answers.

Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Studien baseras på en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt på en skola.Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en väg mot skolutveckling och lärande i arbetslivet. Analysen visar också på en viss brist på likvärdighet i projektet detta gäller både mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gäller det vilka kategorier som får vara med. Inom yrkeskategorierna gäller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha även om de i vissa fall säger att de inte har tid eller orkar så vill de ändå vara med och besluta.

Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundläggande fråge- ställning lyder: Hur ser studenter och lärare på Lunds Universitets sjukgymnastutbildning på den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med två lärare och fem studenter där dessa getts möjlighet att fritt svara på frågor rörande ämnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjälp av Bubers mellanmänskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förståelse för hur studenter och lärare ser på arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förståelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvändig erfarenhet för att upprätta en väl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de känner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekräftar tidigare genomförda studier som säger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket är påtagliga och betingar i mångt och mycket kvalitén av behandlingen..

Mellanchefer sitter idag på en position där de är tvungna att förhålla sig till ett stort antal faktorer som påverkar dem i deras arbete. Deras situation passar därför alldeles utmärkt för att undersöka aspekter som har med begreppet handlingsutrymme att göra. Vi har med hjälp av Tetra Pak Dairy & Beverage Systems AB tagit reda på vilka faktorer som påverkar deras mellanchefers handlingsutrymme. Detta gjordes genom att inledningsvis identifiera ett antal övergripande ämnesområden som ansågs påverka handlingsutrymmet i hög grad. Ämnesområdena fick sedan ligga till grund för de kvalitativa intervjuer vi använde oss av för att få in vårt empiriska material.