Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

Spel roar människor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del människor i både spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som värdefull i detta sammanhang är vilka attityder människor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, går det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrån hur attityder uppkommer, attitydförändring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkätundersökning med 48 stycken deltagare har använts för att uppnå detta.

Spelmotor är benämningen på den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns också funktioner för rörelser, interaktion med världen etc. I detta examensarbete går vi in på hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hårdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel på mobiltelefoner växer ständigt och inom några år bör hårdvaran vara ungefär densamma som på PC.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till ämnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förändras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i årskurs tre och pågick under en period av fem veckor. Enkäter och observationer har legat till grund för undersökningen. Målet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Att "smarta" brädspelande datorprogram har blivit mycket bättre under de senaste årtiondena har väl knappast kunnat undgå någon. Med brädspel menar jag spel såsom Go, Othello, Backgammon och Schack. Idag spelar program, som körs på en reguljär PC, bättre än de flesta människor. Vad är det som gör dessa program så bra? Hur kan man lära en dator att spela ett så pass komplext spel som Othello på en sådan nivå att ingen människa har en chans att vinna? I detta examensarbete kommer jag att försöka förklara mekanismerna bakom ett toppspelande Othelloprogram.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan föräldrar som hade tillåtande attityder samt låg monitoring(föräldrars bristande tillsyn över sina ungdomar) och riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg. Metoden som användes var en kvantitativ och studien grundades på datamaterial på 1735 ungdomar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i årskurs nio i Gävleborgs län i år 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjälp av korstabeller och det beräknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att ungdomar till föräldrar med tillåtande attityder och låg monitoring hade ett riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utsträckning jämfört med ungdomar som inte hade detta, där föräldramonitoring var den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för ungdomars substansbruk.