Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I kursplanens mål står det utskrivet att reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lärares syn på bildsamtalets betydelse och användning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor framställs vikten av att inneha en kommunikativ förmåga för att frambringa en bättre förståelse för patienten. Samtalsmetoden Motivational Interviewing (MI) anspelar på att motivera patienter till förändring. Syftet med denna uppsats var att, genom en systematisk översikt av befintlig kunskap, beskriva effekten av MI som metod för att påverka människor till livsstilsförändring. Studien utfördes med en metod för evidensbaserad omvårdnad och innefattade 13 artiklar som kontrollerades utifrån frågor analyserade ur syftet. Granskningen visade att MI-metoden ger positiva effekter bland olika livsstilsproblem.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv.

Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige.

Syftet med vår studie var dels att belysa vilket (special-)pedagogiskt perspektiv som avspeglas i den enskilda pedagogens matematikundervisning, dels skapa förståelse för hur pedagoger uppfattar att undervisning kan relateras till elever som inte kan tillgodogöra sig de grundläggande kunskaperna i matematik. Under författandet av vår studie fördjupade vi oss i litteraturstudier som berörde begreppen matematiksvårigheter och dyskalkyli. Som analysverktyg i studien har vi använt oss av det relationella och det kategoriska perspektivet samt begreppen makt, kapital, habitus och fält. Studien är av kvalitativ karaktär och vi utförde fem intervjuer och fem observationer med pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare åldrar (år 1-6). Resultatet visade en tendens till att majoriteten av pedagogernas inställning till begreppen allmänna matematiksvårigheter och dyskalkyli samstämde och att det förekommer elever i skolan som har svårigheter att lära sig matematik.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Från ett intresse för realism och krigets estetik kommer detta examensarbete. Det består av ett 3D-grafikst verk i form av en 3D-modell av vapnet Mp40 och ett pedagogiskt inriktat verk i form av en handbok. På grund av rapportens tekniska natur du som läsare ha en del kunskap på området men för att hjälpa situationen finns en begreppsförklaring att tillgå i kapitel 3.6 Begreppsförklaring.Med aktuella metoder och programvaran Maya 2009 64-bit (Autodesk, 2008) skapades den högupplösta modellen utifrån två typer av referenser, profilbilden och förståelsebilden. Med hjälp av en omfattande referensdatabas kunde modellens realism och detaljrikedom bevaras. Genom olika processer skapades sedan den lågupplösta modellen för slutgiltig generering av normal map[1] och textur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spårkmiljö med utgångspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lärare i grundskolans tidiga år tar tillvara på detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge..