Tekniska apparater och spelapplikationer blir en allt större del av den nya generationens vardag och lärande applikationer används allt mer som läromeldel i förskolan. Enligt läroplanen för förskola så skall multimedia och informationsteknik ha en lika stor del av lärandet som bild, sång, dans, rytm och rörelse. Denna utveckling gör det allt viktigare att fokusera på kvaliteten hos applikationerna som används och en större förståelse behövs för hur en god pedagogisk applikation bör utformas för att inbjuda spelaren till flera aspekter av lärande såsom sociala, kognitiva, och problemlösande. Syftet med denna uppsats är därför att genom grundläggande förstudier designa en pedagogiskt genomtänkt memoryspelsapplikation till ipad för barn i åldern 5-6år på förskola.Projektet är utfört i tre delar; förstudie, implementation och utvärdering. Förstudien består kvalitativa intervjuer med förskollärare som ger inblick i hur förskolorna arbetar med spel i dagsläget .

Bakgrunden till uppsatsen är intresset för hur ledarskap påverkar individers möjlighet att trivas och förmågan att utvecklas på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att växa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet är bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.

This paper contains a study where we apply cross media and storytelling into the design process of a practical commercial campaign. The purpose is to learn more and deeper by using cross media and the ideal of storytelling practical. We applied a qualitative method for research of the project to provide a high-quality empirical work. The result shows that by using well-structured story early in the design process you will easily succeed with your cross media design..

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.Med följande frågeställningar:Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.

I uppsatsen redogörs för de omfattande förändringarna i området Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jämnades med marken för att lämna plats till miljonprogrammets höghus och rådande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsområdet och fram till vad det är idag. Fokus läggs på arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i området..

Det totalt kundorienterade företaget finns med största sannolikhet inte i verkligheten. Kanske finns det totalt kundorienterade företaget inte ens i teorin då det är svårt att veta exakt hur alla kunder värderar olika kundorienterade satsningar.Även om man söker kriterierna för det totalt kundorienterade företaget ser man olika behov och önskemål beroende på var man letar och vilken typ av kund man undersöker. En kund reagerar positivt på delar som andra kunder kan reagera negativt på..

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga.

I dagens samhälle står kroppen och kroppsuppfattning ofta i fokus. Många undersökningar görs om både anorexi och fetma. Oftast inriktar sig dock undersökningarna på vuxna människor. Men att kroppen står i fokus uppmärksammas allt lägre ner i åldrarna. I åldrarna 10-15 år väljer flickor enligt forskare ett ideal som är smalare än vad deras egen kropp är.

In the world after the Cold War, internal and ethnic conflicts have been predominant. Ethnic conflicts have their own theories on why they erupt and what can be done to solve them. This essay seeks to analyze how the Ethnic Security Dilemma can explain the causes, and possible solutions, of today´s armed ethnic conflicts.By making an ideal types typology over different types of ethnic conflicts, and then analyzing the Ethnic Security Dilemma´s impact on each conflict type.