Moral och moralutveckling är ett komplext område som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, då det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lägre moralnivå än andra ungdomar. Det kan därför hävdas att det finns ett behov av moralfrämjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte är att undersöka moralutveckling och ställa detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna är tänkta att främja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte är att undersöka hur moralteorier och ART kan förstås ur ett genusperspektiv. I Studien används scoping samt en riktad innehållsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur.

När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på de pedagogiska syftena bakom samlingarna i förskolan samt hur dessa kan kopplas till läroplanen. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskolepedagoger som är verksamma på olika avdelningar inom samma kommun. Som komplement till intervjuerna har vi även utfört två observationer under samlingsmomenten på vardera avdelning. Vi har sett många likheter mellan samlingarna på de olika avdelningar som visat sig i samlingens form, innehåll och utförande, vilket i viss mån bekräftat vår syn på samlingen som en rutin. Alla pedagoger vi intervjuat kunde redogöra för olika syften med samlingsmomentet samt även koppla dessa till läroplanen.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.