SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

The purpose of this master thesis is to investigate if and how the school library in LinnĂ©skolan in Älmhult is working towards the learning goals that can be find in the different school documents that are represented by the municipality of Älmhult. This includes goals for the school, for the school library and for the subject of social studies in the ninth grade. We also want to investigate if the school library helps the students to reach the learning goals and if there are any factors that can be improved in the school library. We have used an evidence based approach to define factors in the school library that can be improved. In the chapter that describes our theoretical approach, we have also discussed three different pedagogical theories; teacher-centered teaching, individual constructivism and social constructivism.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

VÄrt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillÀmpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom omrÄdet. Olika perspektiv belyses, bÄde pedagogiskt och samhÀllskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med mitt arbete Àr att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lÀrande pÄ en gymnasiesÀrskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lÀrmiljö för sina elever? AnvÀnder de sig av nÄgra sinnliga lÀrmetoder och i sÄ fall hur? Min metod bestÄr bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgÄngsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar pÄ gymnasiesÀrskolan kan ses som en god praktik dÀr fenomen som individuella mÄl, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lÀrande, upplevelse, synliggörande samt att lÀra av varandra Àr centrala och viktiga delar.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lÀrare erfar det handledande samtalet i lÀrarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lÀrare Àr lÀrare ute pÄ skolorna som handleder lÀrarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var ocksÄ att undersöka hur VFU-lÀrarna ser pÄ handledarrollen och handledningens villkor samt om det Àr nÄgon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lÀrare i dessa avseenden. Teoretisk utgÄngspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen anvÀndes enkÀter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmÀssigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lÀrare inom VÀxjö universitets upptagningsomrÄde.

Att kunna lÀsa och ha god lÀsförstÄelse Àr nödvÀndigt för att bemÀstra de krav som stÀlls i samhÀllet. Tidigare forskning visar att elevers lÀsförstÄelse försÀmrats det senaste decenniet. Vidare har studier uppmÀrksammat att elevers intresse för lÀsning har minskat. Ett arbetssÀtt för att frÀmja lÀsförstÄelse och som Àven har visat sig vara lustfyllt Àr boksamtal. Syftet med aktionsforskningen Àr att bidra med kunskap om boksamtal som ett arbetssÀtt för bearbetning av skönlitteratur.

Bakgrund: Ett sÀtt att minska risker vid handel med finansiella instrument Àr att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, anvÀnds portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att anvÀnda sig av sÄdana system lÀra sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven pÄ ett portföljhanteringssystem Àr inte desamma som kraven pÄ ett kommersiellt system och dÀrför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats Àmnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan anvÀnda sig av för att befÀsta sina kunskaper och öka sin förstÄelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod anvÀnds och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer anvÀnts.Slutsatser: VÄr modell uppfyller de krav som stÀllts pÄ den och Àr anpassad för undervisning pÄ ett universitet genom att den Àr anvÀndarvÀnlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lÀmpar sig inte för anvÀndning av markadsaktörer.     .

Skolornas anvÀndande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal Ärtionden. Tidigare anvÀnde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagslÀget anvÀnder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvisdatorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades pÄ kompetensen för bÄde elever och pedagogers kunnande gÀllande datakunskap. En teknisk utrustning som kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg Àr den interaktiva tavlan(IAT) som Àr en beröringskÀnslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nÀtverk. En interaktiv tavla kan Àven fungera som en vanlig skrivtavla, en sk.

Most of my 16 students show a negative attitude towards mathematics and have difficulty understanding why they need mathematics to work as cooks. Their lack of knowledge has a negative effect on their work in the kitchen because they cannot master relatively simple mathematical solutions. The purpose of this study is to examine if an integrated working method of the subjects mathematics and cooking can change students? attitude towards mathematics and increase their understanding of the value of it in restaurant work. An integrated working method means to integrate the core subjects with programme specific subjects and that teaching is directed towards the main features of the vocational programme in order to create a holistic view.A theory of action research has been applied in this study, aiming to change something perceived as problematic through combining theory and practice in the cooking subject.

Vad Àr det som Àr viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar pÄ bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebÀr att anvÀnda dessa Àmnen i undervisningen. LÀrare med olika erfarenheter av bild och drama har jÀmförts, och deras motiveringar till dessa Àmnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen Àr att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lÀrande i olika situationer. En kvalitativ metod har sÄledes anvÀnts till undersökningen av den erfarna lÀrarens arbetssÀtt.