Studiens syfte Àr att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med sÀrskilt fokus pÄ Dreyfus modell ?frÄn novis till expert? samt Hoffmans modell ?frÄn okunnig till mÀstare och superexpert? (min översÀttning). Dramaledarnas iscensÀttning av dramaprocessen analyseras utifrÄn Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

Syfte: Denna studie unders?ker hur boendepersonal inom Bostad f?rst uppfattar ochut?var sitt uppdrag, med s?rskilt fokus p? hur skadereducerande principer och?terh?mtning f?rst?s och hanteras i det klientn?ra arbetet.Teori: Materialet tolkades med st?d av Lipskys (2010) teori om frontlinjebyr?krateroch handlingsutrymme.Metod: Studien genomf?rdes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med femboendepersonal i en stad i V?stra Sverige. Materialet analyserades med tematiskanalys.Resultat: Resultaten visade att personalen f?rstod sitt uppdrag som i grunden relationellt,och att relationen till klienten utgjorde den b?rande f?ruts?ttningen f?r alltarbete. Skadereducering f?rstods inte som en avgr?nsad metod utan som ettbrett situationsbundet f?rh?llningss?tt, d?r personalen kontinuerligt v?gde klientensomedelbara behov mot l?ngsiktiga m?l och institutionella ramar.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

Syfte: Syftet med studien ?r att belysa sjuksk?terskors uppfattningar av kostr?dgivning inom prim?rv?rden, vilka faktorer som p?verkar arbetet samt deras attityder tilltv?rprofessionellt samarbete.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ design d?r semistrukturerade intervjuer anv?ndes f?r datainsamling. Urvalet bestod av fem sjuksk?terskor verksamma inomprim?rv?rden. En kvalitativ inneh?llsanalys till?mpades f?r bearbetning av materialet.Resultat: Materialet resulterade i elva kategorier som besvarade studiens fr?gest?llningar.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i Àmnet historia pÄ gymnasiet. Jag har utgÄtt frÄn svenskÀmnet för att sedan applicera deras metoder och teorier pÄ historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram vÀsentliga och anvÀndbara pedagogiska redskap. DÀrefter har jag anvÀnt mig av dessa redskap pÄ tvÄ skönlitterÀra böcker för att för att mer konkret visa hur en lÀrare i historia kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lÀrare kan anvÀnda sig av skönlitteratur i svenska.

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhÀlsan. VÄr hÀlsa försÀmras och felaktig kost, brist pÄ motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har pÄ patientens förÀndring av livsstil. Metoden var att söka bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHÀlsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har FÀrnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lÀgre frekvens av hjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes elva Är efterÄt. Hur man ska anvÀnda den motiverande delen i samtalet behöver dÀremot studeras mer i framtiden.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhÀlsan. VÄr hÀlsa försÀmras och felaktig kost, brist pÄ motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har pÄ patientens förÀndring av livsstil. Metoden var att söka bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHÀlsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har FÀrnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lÀgre frekvens av hjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes elva Är efterÄt. Hur man ska anvÀnda den motiverande delen i samtalet behöver dÀremot studeras mer i framtiden.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt lÀromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda pÄ hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lÀrande barnet kunde utveckla. Tanken var Àven att fÄ en bild av vilken kompetens och kunskaper som krÀvdes av pedagogerna för brukandet av iPad. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄtt ifrÄn Àr hur pekplattan kan bidra till lÀrande i olika aktiviteter pÄ förskolan? I vilka syften pekplattan anvÀnds pÄ förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansÄg sig behöva för anvÀndandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer pÄ tre olika förskolor i en medelstor kommun belÀgen i norra Sverige.

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de hÄller god pedagogisk nivÄ. PÄ uppdrag frÄn Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav tvÄ animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som Àr tidskrÀvande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i Àmnet..

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i Äldrarnaett till tre Är och deras sprÄkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vÄr studiekring samlingen som forum för sprÄkutveckling. Under vÄr verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollÀrare ser pÄ samlingen pÄ olika sÀtt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens sprÄkliga utveckling. DÄbarngrupperna blir större och det kan vara svÄrt att ge varje enskilt barn denuppmÀrksamhet som krÀvs för att stimulera barnets sprÄkliga utveckling vill vi peka pÄsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollÀrare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollÀrare med olika lÄngarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda pÄ vad de görför att frÀmja barnens sprÄkutveckling i samlingen.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda pÄ vilka sÀtt höglÀsning anvÀnds som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda pÄ hur de medverkande lÀrarna reflekterar kring höglÀsning, hur lÀrarna reflekterar kring höglÀsningsprocessen (före, under och efter höglÀsning) samt att ta reda pÄ vilka slags texter som höglÀses och hur dessa vÀljs ut.Undersökningen baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med Ätta gymnasielÀrare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrÄn diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgÄngspunkter studien vilar pÄ.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrÄgade gymnasielÀrarna reflekterar kring höglÀsning som en metod att anvÀnda som introduktion till arbetsomrÄden. LÀrarna menade ocksÄ att metoden anvÀnds om de vill vÀcka elevers intresse, engagemang och lÀslust genom att vÀlja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta sprÄkutvecklande, genom att vÀlja litteratur som utmanar eleverna sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt. Samtliga lÀrare poÀngterade lÀrarens roll vid arbete under och efter höglÀsning, dÀr de framhöll lÀraren som sprÄklig förebild. NÄgra av lÀrarna reflekterade kring förberedelser innan höglÀsning, men mÄnga framhöll tiden som ett hinder.Huruvida höglÀsning Àr nÄgot som frÀmst lÀraren bör Àgna sig Ät, eller nÄgot som eleverna bör göra, resonerar lÀrarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lÀrarna menar att de höglÀser för sina elever nÀr innehÄllet i texter Àr det vÀsentliga. .