In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring Pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är Pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad Pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

detta arbete vill jag undersöka om Pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..

Min tanke med detta arbete var att undersöka om Pedagogiskt drama kan användas som arbetsmetodik i näringslivet för att arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställning jag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att arbeta med självkänsla genom Pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom Pedagogiskt drama där man fokuserar på individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att Pedagogiskt drama är en utmärkt metod att använda sig av i syfte att arbeta med självkänsla.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka några pedagogers uppfattningar om Pedagogiskt drama i förskolan. Vår litteraturgenomgång innehållande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgår från en sociokulturell lärandeteori, bland annat genom att vi använder oss av Vygotskijs olika teorier om lärande. I litteraturen förklaras Pedagogiskt drama som ett ämne vilket kan utveckla barnets sociala förmåga, kommunikationsförmåga och som ett verktyg för att bearbeta känslor. Med detta som utgångspunkt granskar vi läroplanen för förskolan och dess vikt på Pedagogiskt drama samt i vilket syfte Pedagogiskt drama kan och skall användas.

I detta arbete undersöks Pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på Pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan Pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur Pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

According to the curriculum for primary schools, pre-school and after-school Lgr11 says that students should experience different feelings and moods using different forms of expression including drama (Lgr11 2011:10). The purpose of this study was to examine how educational drama is used in three elementary schools and for what purpose in teaching. The aim was also to examine the four teachers' perceptions of what educational drama means to them.I have used a qualitative approach with interviews and contacted four teachers from three different schools to get different information for my study. Three of them were educated teachers and one of them was an actor. The information provided in the interviews was analyzed using educational drama theory and previous research. The interviews with the teachers and the actor showed the use of different methods of educational drama in education.

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när Pedagogiskt drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och Pedagogiskt drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet.

Syftet har varit att försöka utmana det pedagogiska dramat i förskolan, synliggöra nya relationer och möten mellan barn och materialiteter..

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

I mitt arbete har jag Undersökt kännedomen Uppfattningen och om Pedagogiskt drama hos och tvåspråkighet fyra utvalda Verksamma pedagoger i förskolan. Jag har även Undersökt om de Använt sig av drama som metod i SINA verksamheter för Att utveckla tvåspråkighet i förskolan. Syftet är Att ta reda på vad drama kan ge barn, dels som individer men även som grupp. En annan frågeställning är; Hur drama som arbetssätt kan Samuelsson Verksamheten utifrån Lpfö-98. Drama kan innefatta Många delar av Läroplanen, Vilket gör arbetssättet Användbart för förskollärare Inom förskolan.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av Pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag.

Syftet med den här uppsatsen är att skapa större förståelse för hur drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar på följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollärare att Pedagogiskt drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnå undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av Pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses också.

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse Pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med Pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod.

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children.