Abstrakt Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

The purpose of this study was to analyze recent appropriations of works of art in advertising. Why was art infused into magazine advertisements, how were the works of art tampered with to achieve commercial goals, how well did they function together with the ad copy? What did these advertisements want? What did the artwork contribute to the commercial message? These were some of the questions asked in the study that involved a closer look at four appropriations: one based on a battle painting by the Swedish 1900th century artist Carl Wahlbom, with a commercial message printed on top;  one a collage including an 18th century portrait of Marie Antoinettte by Elisabeth Vigée-Lebrun; one advertisement was influenced by Dutch 1700th century still lifes, and, finally, one paraphrased Velázquez?s famous painting Las Meninas from 1655. Companies behind the advertisements featured a Swedish trade journal, a fashion exhibition in Paris, a shop for kitchen utensils in Stockholm, and an up-scale department store in Madrid.The ads, in different ways based on works of art, were evaluated as reasonably successful commercial messages. These ads, however, hardly qualified as works of art in their own right ? if that was the intention.

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi läsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien är att undersöka hur nio förskollärare i södra Sverige uttrycker att de använder sig av förskolegården i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lärande.Våra frågeställningar är följande:? Hur anväder föskolläarna föskolegåden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollärarna tillvara på barnens intresse på förskolegården?? Hur ser föskolläarna påsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien anser att det sociala samspelet är viktigt. Flera av förskollärarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang är av stor betydelse i barnens lek.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

The purpose of this essay is to closely study different studies and texts within the subjects ofanimals and nature in order to, from different themes, analyze and determine whether or not animalsis a useful tool to apply in school as well as preschool. Above all else, this study serves to answerwhat animals and nature can bring children, and when you as an educationalist can benefit from it inyour classes within school and preschool. This study also serves to point out what you should keepin mind when using animals as a tool in your classes, since there are a few obstacles to consider.The method used to analyze the different themes is discourse analysis, which is a sort of textanalysis.About one hundred years ago when our society was industrialized, different theories and theimportance of preserving and to sojourn into nature began to grow among some theorists, biologistsand educators. The value of spending time outdoors was realized, which we today have a greatunderstanding of. Our interest for the impact of animals on us is also starting to grow, and there is alot of research that is of the opinion that animals are good for children in many different ways, andfor many different reasons.