Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur pedagoger anser sig använda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete på förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade några speciella tankar om varför de läser bilderböcker med barnen på förskolan. Pedagogernas syn på läsmiljöns betydelse för högläsningen undersökts också. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger från sex förskolor intervjuas och lika många läsmiljöer observeras.

The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject.    I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through ?assessment for learning? we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process.

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för attlyfta teknikämnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? är somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en såholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket påpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

SammanfattningDagens elever är mer intresserade av livsfrågor än religion. Religionskunskap har gått från att vara ett ämne där elever enbart studerade kristendom, till att vara ett ämne där olika religioner och livsåskådningar studeras bland annat till syfte att hjälpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien är gjord utifrån arbeten om religiösa rörelser av elever i årskurs 8 i ämnet religionskunskap, och syftar till att ta reda på hur elever bygger upp sina ståndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de använder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhället. Vid studien av de arbeten eleverna gjort är att det som inte bidrar till egen vinning inte är intressant. Det som man heller inte har kontroll på tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som läskigt, konstigt och hemligt.Svaren eleverna angivit kan användas som en ingång för läraren när denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.  .

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken kompetens förskollärare har om högläsning. Vi har valt att göra studien, då vi finner att högläsning oftast inte är en pedagogiskt prioriterad aktivitet och därför ville vi undersöka hur några förskollärare ser på högläsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjälp av ett didaktiskt perspektiv och utgick från grundfrågorna: varför, hur, när och var, för att synliggöra förskollärarnas tankar och kunskaper kring högläsning. För att vi ska uppnå syftet med studien använde vi oss av enkäter som metod. Vi vände oss till förskollärare på två förskolor och empirin består av 14 besvarade enkäter.

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares motiveringar till användandet av läxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrågor är hur lärare definierar och motiverar läxor i grundskolan samt om läxor är en nödvändighet för att elever ska kunna nå målen i kursplanen.Läxor har som pedagogiskt medel funnits länge och ges ofta av traditionella skäl. Forskning kring läxor visar dels att sambandet mellan läxläsning och inlärning är lågt, dels att läxan öppnar för reflektion och repetition då tiden i skolan inte räcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna ger läxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för läxan som kommer fram är bland annat att den ger tillfälle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lärare som arbetar med barnen i de tidigare åldrarna menar att läxan mer eller mindre är nödvändig för läsinlärningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och barn förhåller sig till surfplattan i förskolan. De forskningsfrågor vi ville få svar på var: Hur interagerar de medverkande vid användning av surfplattan samt hur förhåller sig pedagogerna till surfplattan och vad kan den erbjuda i verksamheten? För att undersöka detta genomfördes observationer på tre olika förskolor. Utöver observationerna gjordes även intervjuer med fyra förskollärare.Genom hela vår studie har vi utgått ifrån det sociokulturella perspektivet där begreppen interaktion, samspel, mediering och artefakter har fått stå i fokus.Resultatet visar att surfplattan i nuläget oftast används under planerade aktiviteter där lärandet står i fokus. Två pedagoger uttryckte önskemål om att surfplattan alltid skulle finnas tillgänglig att användas fritt för barnen och inte endast då en pedagog har bestämt det.

Uppsatsen behandlar estetiska läroprocesser och receptionen som reflektionsform där fokus ligger på kommunikation. Syftet är att undersöka elevers kommunikation som uppstår i mötet med deras estetiska läroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen på två lektionstillfällen i en årskurs fyra. De estetiska läroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men även som ett medel i sig självt där formen och innehållet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen där de förde ett samtal utifrån sina konstnärliga gestaltningar och estetiska läroprocesser.