Denna uppsats är skriven med syftet att belysa elevers åsikter inom området pedagogiskt ledarskap i klassrummet. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning besvarad av 107 elever i årskurs 6 i Malmö. Frågeställningen som gav upphov till undersökningen är: Vilken typ av ledarstil föredrar elever och vad påverkar deras motivation i skolarbetet? Vi presenterar vårt resultat i deskriptiv statistik och använder oss av behavioristisk samt humanistisk teori för att analysera våra resultat. Resultatet och slutsatsen visar att eleverna trivs bäst med en humanistisk ledare men finner motivation i de typiska behavioristiska förstärkningarna så som beröm och till viss del bestraffning..

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga.24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning.

Klassrummet är den självklara arenan för inlärning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istället använda skolans utemiljö som lärandemiljö? I min undersökning fokuserar jag på skolträdgården som en plats för lärande, men också på vilken social betydelse den kan ha. En skolträdgård som anläggs och bedrivs av lärare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhämtningen ut där? Förändras relationer mellan lärare och elever när man förflyttar sig från den konventionella lärandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper närmare varandra?Idag är det ovanligt att skolor har en skolträdgård men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

Syftet med studien är att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta läsningen i sin undervisning och i sådana fall hur de arbetar. Fokus ligger på ?bänkboken? och hur den pedagogiskt används, hur böcker väljs, var eleverna befinner sig när de läser och hur för- och efterarbete ser ut. De årskurser undersökningen koncentrerar sig på är årskurs 4-6. Litteraturgenomgången behandlar aktuell forskning inom läsundervisning vilken belyser vikten av läsning.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning..

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel.

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd).