Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

Uppsatsen belyser ämnet saga, och arbetet med sagan. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning sagoundervisning används i förskolan och skolan och i så fall hur? I uppsatsen sker en kort genomgång av vad en saga är för något och hur den kan användas i undervisning. Läroplanerna lyfts fram för att visa vad en pedagog ska arbeta efter och vilka mål som ska uppfyllas. Därefter följer en teoretisk genomgång av vad tidigare forskning pekar på är sagans vinnings områden.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens arbete med lärplattor i förskolan. Studien har tre frågeställningar; 1) Hur beskriver förskollärarna sin syn på lärplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med lärplattan? 3) Hur beskriver förskollärarna lärplattans tillgänglighet för alla barn? Studien genomfördes på en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollärare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform där det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten.

Syftet med vårt arbete har varit att få och skapa förståelse för hur ett arbetssätt som är inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till läsning?, används som inkluderande pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i skolans tidigare år. Vi har även fått inblick i hur datorn kan användas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och läsutveckling. Två elever och en lärare har intervjuats om och observerats kring hur datorn används i den löpande undervisningen. En annan del av vårt syfte var att ta reda på hur detta arbetssätt påverkar elevernas läsning och skrivning.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

Syftet har varit att utifrån ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förståelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lägga fokus på vad en arbetsrelaterad konflikt innebär, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där inspiration har hämtats från ett fenomenologiskt förhållningssätt. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebär att parterna har svårt att enas om olika åsikter gällande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstår delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.

Vårt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjälp att förstå barns olikheter och därmed ge ett gott bemötande och rätt stöd. Metoden vi använde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad uppläggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillämpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn på elevers olikheter.Frågeformulären har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som är till god hjälp för att hitta rätt undervisningsnivå.Såväl våra egna erfarenheter som vår studie bekräftar att kunskap omneuroutvecklingssystemen ger större förståelse för elevers olikheter samt underlättar att upptäcka mönster i svårigheterna och komma på idéer om hur man skall lägga upp undervisningen.Utifrån resultatet är vi övertygade om att den praktiska tillämpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartläggande arbetssättet i skolan..

Vårt arbete handlar om huruvida leken finns och används som redskap kopplat till lärandet med klasser med barn med behov av särskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har även läst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. Vår tes är att pedagogerna i klasser med barn med behov av särskilt stöd tar hjälp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lära eleverna. Syftet är att belysa leken och koppla det till lärande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av särskilt stöd.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.