Syftet var att jag skulle undersöka huruvida kamratbedömning kan användas för att främja att elever blir mer delaktiga i bedömningen av sin kunskapsutveckling. Med elevernas lärande i fokus vill jag ge eleverna möjlighet att själva få syn på var de befinner sig i sin utveckling och i interaktionen med läraren och andra elever fördjupa sin förståelse och se möjliga vägar vidare i lärandet. Jag har genomfört klassrumsobservationer som har spelats in, jag har analyserat resultatet och kommit fram till att kamratbedömning hjälper elever dels att förstå var de befinner sig i lärandeprocessen, dels hur de ska arbeta vidare med sina uppgifter och framöver i undervisningen i ämnet. Läraren kan i den inspelade kamratbedömningen få syn på vilka färdigheter som övas och används i elevernas kamratbedömning och använda den för bedömningsarbete och betygsättning..

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Aspects of computerized learning in terms of educational situations in kindergarten andschools where the teachers use software either made for children or for adults, is thesubject of this paper.The market for software produced in Sweden and intended for educatilonal situationswith small children is discussed and analysed by qualitative method. The software, theusers, the producers and other related groups are looked upon from an educationalperspective and a mode1 of this process is presented in the paper.The software is categorized and discussed according to area of use and underlying educationalperspectives. The educational situations in which the users are a part are discussedfrom an educational perspective and examples from use of software in kindergartenand schools are given. The images of their target group which the producers haveare categorized according to phenomenographical method. A proposal of a classificationsystem for software used in educational situations is made..

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

I dagens samhälle är lösenord en central del av var människas vardag. Medvetenheten om vikten av ett säkert lösenord och vilka hot mot informationssäkerheten som existerar är en viktig del av en organisations säkerhetsarbete. Arbetet undersökte hur studenter på Linnéuniversitetet hanterar sina lösenord samt hur medvetna de är om existerande hot och attacker som kan äventyra lösenordets integritet. För att samla in data genomfördes en enkätundersökning. Ett program skapades med syfte att betygsätta användarnas lösenord och på ett pedagogiskt vis utbilda dem i hur ett säkert lösenord skapas.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

I uppsatsen förenas två perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde. Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Hur värderar man ett företag som står inför en börsintroduktion? Vilka faktorer skall inkluderas respektive exkluderas vid prissättningen av ett företag? Dessa frågor spelar en central roll i detta arbete.För att på ett så pedagogiskt och korrekt sätt som möjligt kunna urskilja denna verklighet har vi valt att följa ett företag som i skrivande stund står inför en börsintroduktion på den amerikanska börsmarknaden. Detta företag är Fisker Automotive, ett bilmärke som tillverkar miljömedvetna fordon som lämnar minimalt miljöavtryck och som levererar maximal prestanda.Med hjälp av en avkastningsvärdering har vi kommit fram till ett värde på företaget och dess aktie, $42,32. Vi har i arbetet inte spekulerat i huruvida detta är ett över- eller undervärde, utan arbetets fokus har legat på processen att ta fram de variabler som är centrala vid en värdering av företag som inte är börsnoterade..

Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna..

Syftet med denna studie är att med en vetenskaplig kvalitativ metod undersöka hur avslappningsövningar upplevs av människor med diagnosen borderline. Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Undersökningen svar har bearbetats med en fenomenologisk ansats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån förda teorier. Min avsikt med den här uppsatsen är att försöka synliggöra hur olika variationer av en upplevelse kan te sig och om det trots olikheter kan finnas en stimulans för deltagarna att använda sig av avslappningsövningar. För att belysa och utforska problemet har jag använt mig av egna observationer för att kunna kort beskriva känsloläget i rummet innan övningen börjar.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten.