Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet.

I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

I samband med att musikskolorna växte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som därmed blev tillgänglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom åren kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade således denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhållningssätt lärarna byggt sin undervisning på. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blåslärare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrån ett hermeneutisk synsätt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

Syftet med undersökningen är att ta del av personalens erfarenheter av föräldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, från förskola till årskurs fem. Undersökningen fokuseras också på vilken syn skolpersonal har på föräldrasamverkan och vilka förutsättningarna är för ett bra föräldrasamarbete. I arbetet med elever med autism är det nödvändigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssättet. I ett föräldrasamarbete behöver vi inta ett förhållningssätt som bygger på ömsesidig respekt där lyhördhet och empati är en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik.

Stimulans av barns språkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lärande sker i förskolan.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården.

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Arbetets art: Eget arbete, fördjupningsnivå IIProgram/kurs/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/Reproduktiv ochperinatal hälsa/OM1660.