Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast.

Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet:Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse defått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i enberättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfältundersökning.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lärande i samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lärande som framträder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur ser ?talet om? barn och barns lärande ut? Vilka barn framträder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien är inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebär att jag har försökt hitta mönster i informanternas sätt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lärare i samband med den pedagogiska dokumentationen från tre olika förskolor. Resultatet visar att lärarna, både genom tal och genom handling, talar om barnen utifrån tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Vår utgångspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vår mening, intressanta affärsmodell. Utifrån vår fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstänkandets eventuella tillämpbarhet på externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga.I det förändrade konkurrenslandskapets spår följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmåga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga ställer ytterligare frågor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnås. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som är centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

 Utifrån två pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg är syftet med studien att söka svar på frågorna om hur elevers språklärande synliggörs samt vilka förutsättningar som ges för elevers språklärande. Studien är en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen användes triangulering och de datainsamlingstekniker som användes var deltagande observationer, informella samtal med både elever och lärare samt en fokusgruppintervju med lärare. Resultatet visar att elevernas språklärande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga läspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala läspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsättningar, inom olika områden, ges för elevers språklärande.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.