Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollärarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollärare för att få svar på hur de använder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och använder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frågeställningarna som jag sökte svar på var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundläggande vid barnsamtal? Varför är barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och jag har använt mig av intervjuer som informationshämtande metod.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitära (jämställda), men att attityder som rör föräldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella föreställningar, samt att män generellt har mindre egalitära attityder i jämförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders påverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende på kön. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitära attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för män och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frågeställningar undersöktes med datamaterial från International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehåller enkätdata från cirka 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige från 18 år och äldre, och analyserades med hjälp av linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att män och kvinnor i Sverige överlag har egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att män i Sverige i genomsnitt har mindre egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jämförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitära attityder i jämförelse med kvinnor med lägre utbildnings- och inkomstnivå.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning..

Denna systematiska litteraturstudies syfte är att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring användandet av pedagogiska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv används för att besvara frågeställningar angående vilka kompensatoriska hjälpmedel som främjar läs- och skrivförmågan hos elever med läs- och skrivsvårigheter och vilken roll som läraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Av resultatet framgår att användning av olika hjälpmedel, såsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram främjar elevers läs- och skrivförmåga och att läraren spelar en nyckelroll för användandet av kompensatoriska hjälpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet är att inkludering och tillgänglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Jag har undersökt hur man inom ett rektorsområde arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lärare ser på sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar föreställde jag mig att det också blir allt svårare att tillgodose de läs- och skrivsvaga elevernas behov. Min undersökning består av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkät till 6 lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Andelen förskolebarn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn är det viktigt att fortsätta utveckla sitt första språk, modersmålet, samtidigt som de lär sig svenska. Forskning visar att det är i förskoleåldern de bästa förutsättningarna för att utveckla tvåspråkighet och lägga grunden till läs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvåspråkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska språket utan också i sitt första språk. Eftersom det inte sker någon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmålet eller modersmålsstöd istället för modersmålsundervisning.

Både Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten både på förskolan och i skolan, även utöver själva musikämnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger på förskola och i tidig grundskola använder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tänker kring detta. Vad händer när barnen går från förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jämförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. Där finns även en kort genomgång av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.