MSB stands for Swedish Civil Contingencies Agency. It?s a government organization that deals with emergencies and crises. MSB has developed a software package where the newest software version is called RIB 2012. The package includes the program RIB Karta.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..

Idag är det vanligt inom byggbranschen att så fort ett beslut är taget om att en byggnad ska uppföras, ska den blir klar snarast som möjligt. Detta kräver i sin tur att projekteringen ska utföras på kortast möjliga tid utan att fel uppstår, så själva bygget kan påbörjas. Samordningseffektiviseringen ska undersökas genom att författaren granskar hur en modell ska vara uppbyggd i ett CAD-program för att den ska kunna exporteras till ett samordningsprogram, där byggnadens ritningar granskas.Examensarbetet utfördes på uppdraget av företaget METOD arkitekter i Uppsala i slutet av den treåriga högskoleingenjörsutbildningen inom byggteknik. Syftet med detta projekt var att analysera en samverkan mellan CAD-programmet ArchiCAD och samordningsprogrammet Solibri. Detta för att på ett effektivare sätt kunna granska modellen i samordningsprogrammet och uppnå en optimal 3D-samordning.

Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är? hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats.Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Abstract Gunnarsson, Katarina Ståhle (2011). Skolgården ? inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra några elevers, lärares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig åt vad gäller vistelsen på skolgården? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lärare och några av de som planerar skolgården samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts på en skola i södra Sverige.

Navigation är ett centralt begrepp i spelanvändning, trots att det ofta ses som ett nödvändigt ont. Det här arbetet intresserar sig för upplevelsen av navigation i två typer av programvara ? spel och nyttoprogram. Detta arbete går ut på att granska hur upplevelsen av navigation i programvara är beroende på användarnas förväntningar ? om användarna tror sig använda programvara för nytta eller för nöje.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Förskolans läroplan (Lpfö 98) säger att barnet i förskolan ska få en grundläggande förståelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och påverka sin situation. Den här studiens syfte är att undersöka hur barnets delaktighet framträder i förskolans verksamhet. Som avgränsat undersökningsområde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.