Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

In this project the focus has been on the system for recombination at Oskarshamn 2. The recombining systems have on several occasions switched paths due to low pressure before the last ejector that?s feeding the recombiner. Of the mentioned reason, events and several measuring points have been analyzed in this report since the installation of the recombining systems.In order to prove theories and demonstrate what may be the cause of this problem, we used heat balance calculations by the program Probera. Using the program, we can demonstrate that the catalytic process does not reach the desired temperature with the amount of combustible substance.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna.

The purpose of this study is to illustrate how three schools work with special education needs, what they consider is special education needs and what measures they put in for the student to achieve the goals. I will also study how the evaluation and the follow-up of the individualized education program work at the schools.The empirical material consists of all active programs in grades 7, 8 and 9, together with and interviews with special education teachers and the principal at each school. The results are compared with similar previous researches and analysed by two dominant perspectives of school difficulties.The result shows that it is mainly the critical perspective that dominates the individualized education program. The student is the carrier of the problem and is excluded in many cases from the other students in the class. These measures are different compensatory accommodations for the student in order to catch up with other students..

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida gymnasieelevers studievanor, studieteknik och studiemiljö skiljer sig åt beroende på vilket program de läser. I huvudsak har en kvantitativ metod, enkäten, använts. Denna består av två delar, varav den första handlar om vad som enligt eleverna är viktigt för att nå bra resultat med studierna, och den andra om hur de går tillväga när de studerar. I efterhand har vi dock insett att vi även använt oss av en kompletterande metod, nämligen de observationer som gjordes vid tillfällena då enkäterna ifylldes. 65 elever ifrån fyra olika gymnasieprogram, NV, SP, OP och HR har deltagit i undersökningen.

AN EVALUATION OF EFFA-VÄSTERS PARENT PROGRAMME FOR PARENTS WITH CHILDREN 2-4 YEARS- A qualitative and quantitative research focused on content, effects and implementationAuthors: Fritz, Jesper & Johansson, LinaSupervisor: Koutakis, NikolausÖrebro UniversityAcademy of Law, psychology and social workSocial Work ProgramSocial Work 41-60 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2008AbstractThis study is written on commission by The Unit for prevention which is a part of the Social welfare Services in the district of Örebro. The social work practice carried out by the unit is based on universal prevention, which includes providing parent programmes. The aim in this study is to describe and evaluate the EFFA-Väster parent programme, which has been compiled by social workers working at the unit, with regard to the content, effects and implementation of the program. The study is based on a non-experimental inquiry of an experimental group which has been subjected to a pre- and post test. Further, observations has been made of every program session to examine whether the program is implemented in accordance with the intention and how the program is received by the participants.

This thesis is carried out on behalf of watermixer manufacturer Ostnor AB in Mora.The thesis deals with the area of Article Bound Instructions (ABI) at the company'sassembly department, regarding the layout and management routines involved withthese instructions.In the current situation there are problems with no uniformity in the manner in whichthe ABI is written, then referred to both the civil structure, images and specificityrates in the text.Another problem is that operators do not make use of the ABI that are available inthe current situation, and that there are no clear procedures for who has theresponsibility to write, update and change these ABI.During this work has several people that were identified as key personnel of thethesis held in order to get a handle on how the current situation of the variousobjects of the work looks like, and to examine different desires about the future ofthese should look like from the different subjects perspectives been interviewed.During the work, a number of deficiencies, including that the current program that isused to write the ABI, Lotus Notes, do not possess near the prerequisites for being asimple program to deal with when writing the ABI, which is a condition since wishesare about to put the responsibility for the ABI generation to the departmentsoperators, since their main task is to assemble and do not bother with a program in acomputer.The result of this work has generated new layout and structure of the ABI, designedto be used continuously in the assembly for evaluation, routines regardingresponsibility of the ABI for the Department of Production Engineering (PT),procedures for how the ABI should be written regarding amount of detaileddescriptions in the text and use of pictures.In addition, proposals for further work and improvements has been developed basedon experience during the work and presented at the end of the report..

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual?s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation.