Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student?s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utveckla tänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska val och kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet..