Under våra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken på stress. Därför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjälp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, självförtroende och lust att lära. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfällen, observationer och utvärdering med barnen har vi fått ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda än vi gjort.

Med ny teknik förväntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den här uppsatsen avser undersöka vad lärare har för inställning till användandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet består av intervjudata med fem lärare i gymnasieskolan. Utifrån en genomgång av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv inställning till att använda nya metoder i sin undervisning påpekas problem med spelens kvalitet.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare.Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån".

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i ämnet svenska. Studien är genomförd utifrån en fenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i årskurs 1-3 på olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fått information om lärares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lärarna inte anser sig få den fortbildning vilken skulle underlätta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det råder även en viss osäkerhet kring vilka kunskapsmål som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lärare efterfrågar gemensamma mallar för kommunen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.Våra frågeställningar är:? Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna?? Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete?Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet.

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever några specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer påtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda på hur barnen känner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har någon uppfattning om vad stress innebär och om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gått in djupare på var matsituationen samt av - och på klädningen inför utevistelsen på förskolan. En tydlig tendens är att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna även göra en hel del dokumentationer och planeringar.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.

 Denna uppsats berör ämnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska få en möjlighet att kunna påverka sin vistelse i förskolan på ett tydligt sätt (SAOL13, 2006). Vi har besökt två olika förskolor där intervjuer med fyra förskollärare har genomförts angående om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att låta barnen vara delaktiga och få inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svårigheter de ser i sitt arbete. De olika frågeställningarna som vi har valt att undersöka är Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? Händer det att du ändrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istället? Hur gör ni rent konkret för att få reda på vad barnen vill göra? Hur ser du på barns rättigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollärare, varav två arbetar riktat mot de yngre samt två mot de äldre åldrarna.

Vårt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vårt examensarbete är att få kännedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. Då kommunikation och ledarskap är omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss på delar som vi anser vara relevanta för vårt arbete. Vår tyngdpunkt i examensarbetet ligger på kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsättningar för kommunikation.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik.