Nästan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra länder och att undervisa flerspråkiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för många lärare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andraspråkseleverna inte når nationella mål i matematik och svenska. Även internationella jämförelser visar att andraspråkselevers förutsättningar för lärande inte tillgodoses i lika stor utsträckning i Sverige som i andra OECD-länder. I förlängningen får detta demokratiska konsekvenser, då många andraspråkselever saknar verktyg att tolka och förstå sin omgivning och därmed inte kan påverka och aktivt delta i samhällsgemenskapen. Den mångfald som elever utgör med avseende på social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsätter därför nya pedagogiska förhållningssätt för att alla aktivt ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den här kvalitativa studien är att beskriva och förstå skolans pedagogiska verksamhet för andraspråkselever med fokus på språk och matematik.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller autism och Asperger syndrom.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:- Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?- Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?- Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Diabetes mellitus typ 2 är ett stort och växande folkhälsoproblem. Behandlingen ställer höga krav på patientens förmåga att praktisera egenvård. En förutsättning för att utföra egenvård är att patienten har kunskap om sjukdom och behandling. Detta ställer i sin tur krav på att vårdpersonal ska ha förmåga att undervisa och uppnå lärande hos patienter. Därför var syftet med min uppsats att beskriva patientundervisning beträffande egenvård för patienter med typ-2 diabetes.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller autism och Asperger syndrom.

Sammanfattning Varje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning. Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö. Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande? Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering.

Problemformulering: Talang a?r ett diffust begrepp men samtidigt so?ker ma?nga fo?retag specifikt efter talanger till sina traineeprogram. Den stenha?rda konkurrensen om en traineeplats go?r att det kra?vs na?got extra fo?r att antas och pa? sa? sa?tt kan vi pa?sta? att en trainee a?r en talang. Talent Management handlar om allt fra?n att rekrytera till att lyckas beha?lla talangfulla medarbetare.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssätt i de tidiga skolåren förebygga matematiksvårigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.