Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Att religionsämnet har förändrats och utvecklats under de senaste 40 åren är det ju inget snack om. Frågan är dock vad som har påverkat denna förändring? I min uppsats fokuserar jag enbart på hur det specifika ämnet religionskunskap i gymnasieskolan påverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gång har jag insett att detta utifrån de förutsättningar jag hade var relativt svårt att svara på. Eftersom det finns så mycket som kan påverka religionsämnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola. Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.