Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa.

När företag genomför förändringar i syfte att öka närvaron hos medarbetare är det viktigt att veta att förändringen leder till den förväntade effekten. Syftet med det här examensarbetet är därför att skapa en djupare förståelse för hur företag genom ledarskap kan öka medarbetares motivation att närvara. Det gör vi genom att svara på vad som leder till ökad motivation att närvara och hur ledare kan agera för att motivera medarbetare att närvara. Vi besvarar frågorna genom att med hjälp av en litteraturstudie skapa en teoretisk referensram. Därefter testar vi den teoretiska referensramen genom en fallstudie på Coca-Cola Drycker Sverige AB.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

I denna studie har en enkätstudie på Hemköpsbutiker mynnat ut i ett svar kring hur de anställda ser på sin butikschef och om denna uppfattning kan kopplas till hur pass väl butiken presterar rent ekonomiskt, i termer av bruttovinst och finansnetto. I denna studie är det butikschefer inom Hemköpskedjan som studeras. Unikt för denna studie är att den utgår ifrån de anställdas uppfattning, istället för som i många tidigare studier där forskaren fungerade som observatör och iakttog den chef som skulle studeras. Utgångspunkten och hur definitionen av en ledare skall göras grundar sig i denna studie på Gary Yukls ledarskapsteorier kring faktorer som han kallar trait och skills.  De resultat som redovisas är till största del att flera av de egenskaper och kunskaper som en god ledare ska uppvisa både efterfrågas av de anställda i båda butikerna samt att de även anser att respektive butikschef faktiskt uppvisar någorlunda liknande egenskaper och kunskaper i båda butikerna. Det skiljer sig markant i uppfattningen mellan de anställda på respektive butik i få av de definierade egenskaperna och kunskaperna..

Läroplanerna talar om att en av skolans viktigaste uppgifter är att erbjuda överblick och sammanhang så att eleverna ska få möjlighet att ta ansvar och initiativ samt utvecklas. Utifrån elevernas olika intelligensprofiler ska pedagogen anpassa arbetssätet till varje elevs förutsättningar och behov samt främja varje elevs lärande och kunskapsutveckling. Utbildningspsykologer som exempelvis Bruner talar om olika inlärningsmodeller, olika arbetssätt, som hjälper pedagogen att uppnå detta mål men hur förhåller sig eleverna till allt detta? Jag har valt att undersöka vilka arbetssätt eleverna lyfter fram och se hur de motiverar sina svar. Jag har även valt att beskriva och på detta sätt utveckla kunskap om de olika formerna för undervisning? Utgångspunkten för denna undersökning är i aktuella medieprogram och debatter som har behandlat pedagogiska arbetssätt i relation till olika lärarroller, men också från egna frågeställningar så som; hur ser variationen ut mellan de olika formerna för undervisning? Resultatet kom att behandla både elevernas attityder till arbetssätt men även deras syn på läraren som ledare i klassrummet.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare.

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Klassrummet i samhällskunskap Undervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år.

Syfte: Undersökningens syftet var att få kunskap hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap. Teori: Undersökningens resultat blev grunden för hur teoridelen växte fram i undersökningen. Tyngdpunkten av teori återfanns i forskningslitteratur med undantag av någon artikel. Metod: Undersökningen byggde på den kvalitativa forskningsansatsen. Tanken var att skapa en förståelse och en närhet till informanterna för få kunskap om hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap.

Syftet med denna uppsats är dels att studera om ledarstilen har betydelse för ledarens upplevelser av möjligheter och hinder i utvecklingssamtalet, dels om ledarstilen påverkar medarbetarnas inställning till utvecklingssamtalet. Studien har genomförts som en fallstudie i tre steg. Första steget var att identifiera olika ledarstilar bland ett antal ledare med hjälp av ett ledarstilstest. Andra steget innebar att genomföra personliga intervjuer med de ledare som enligt testet uppvisat olika ledarstilar. Tredje och sista steget bestod av att göra en enkätundersökning bland de intervjuade ledarnas medarbetargrupper.

Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.