Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Syftet med studien är att genom en jämförande studie skapa förståelse för hur verksamma smyckekonstnärer i Sverige tänker kring bärbarhet och hur deras smycken påverkar kroppen.Jag har genom kvalitativa intervjuer med fem smyckekonstnärer lyft fram deras åsikter och tankar kring bärbarhet och jämfört detta med aktuell litteratur.De frågeställningar som behandlas är följande:Hur resonerar verksamma smyckekonstnärer kring bärbarhet i förhållande till kroppen, i deras arbete?På vilket sätt är bärbarheten viktig i uttrycket?Hur vill konstnärerna påverka kroppen med sina verk?Vem skapar de för?Resultatet visade att bärbarheten inom smyckekonsten inte är svart eller vit utan i relation till smyckets koncept och syfte. Både bärbarheten och kroppen är centrala element för de verksamma smyckekonstnärer som medverkar i studien men den kommer in i olika skeden i deras processer. Detta återfinns även i litteraturstudien vilket understryker att detta är en generell företeelse. Det finns även en uppdelning mellan kunder med mer traditionella förväntningar och kunder med mer konstinriktade förväntningar vilket gör att många smyckekonstnärer skapar både unika föremål till utställningar och mer gångbara smycken till butiksförsäljning för att nå ut till en bredare kundkrets.Även begreppet bärbarhet visar sig ha flera inriktningar; bärbart som kommersiellt gångbart och bärbart som funktion.

Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur skolämnet samhällskunskap fungerar i grundskolans tidigare år. Vårt huvudämne samhällsvetenskap och lärande har bitvis känts spretigt och inte alltid applicerbart på de yngsta eleverna. Undersökningen bygger på observationer, enkäter, intervjuer samt bakgrundsforskning med hänvisning till den förändrade lärarutbildningen. Den slutsats vi nått fram till är att vi är mer än tillräckligt utrustade för att möta den pedagogiska verklighet som finns i de olika skolverksamheterna. Vi har även fått en mer nyanserad bild av framarbetandet av den nya och faktiskt unika lärarutbildningen på Malmö högskola.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur skolämnet samhällskunskap fungerar i grundskolans tidigare år. Vårt huvudämne samhällsvetenskap och lärande har bitvis känts spretigt och inte alltid applicerbart på de yngsta eleverna. Undersökningen bygger på observationer, enkäter, intervjuer samt bakgrundsforskning med hänvisning till den förändrade lärarutbildningen. Den slutsats vi nått fram till är att vi är mer än tillräckligt utrustade för att möta den pedagogiska verklighet som finns i de olika skolverksamheterna. Vi har även fått en mer nyanserad bild av framarbetandet av den nya och faktiskt unika lärarutbildningen på Malmö högskola.

Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld..

Kvalitet i särskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mål som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartläggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap använder lärarna? Är målen i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes på två träningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade är nio klasslärare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den visuella kulturen.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse.

Det politiska målet från starten i början 1990-talet med IV programmet var att motivera unga att komplettera sina obehöriga betyg för att därefter söka och slutföra som lägsta nivå en nationell gymnasieutbildning. Avsikten var aldrig att programmet skulle bli permanent. Men 2010 visar det sig att programmet sedan flera år är tredje största i Sverige och orsakerna till att söka till IV har blivit så många fler. Kritiken har under åren ökat och i och med nya gymnasiereformen 2011 kommer programmet att avskaffas i sin nuvarande form. Istället splittras det i fem ettåriga program med olika inriktningar.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola. Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning.

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvårigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhållningssätt och engagemang är de faktorer som framhålls som mest betydande då det gäller att främja en god lekutveckling och undvika leksvårigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvårigheter och anser därmed att hindren oftast återfinns i barnets omvärld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan är specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvårigheter..

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.