Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet.Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden.Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska.

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lärandeperspektiv. Då det inte finns väldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafråga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgång till barns lyssnande på musik? Mer specifikt fokuserar studien på följande frågor: Hur svarar barnen på den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör när de lyssnar på musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas så att forskare och även lärare får tillgång till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas härför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Då studien belyser olika aspekter utifrån musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra näraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som används i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, då även den bygger på den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur kvinnor utvecklar intresse för mansdominerade högre tekniska utbildningar. Forskningsfrågorna handlade om vilka personer som har haft inverkan på valet av studier, vilken hjälp studenten ansåg sig ha fått av studie- och yrkesvägledare samt vilka faktorer som hade haft inverkan på studievalet. Resultaten skulle kunna leda till studie- och yrkesvägledares bättre insikt för vad som kan väcka intresse hos kvinnor att välja dessa utbildningar, vilket i sin tur kan främja bättre jämställdhet på arbetsmarknaden. Undersökningen genomfördes som intervjuer med kvinnor som studerar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på två dominerade av män inriktningar inom civilingenjörsprogrammet. Resultatet visade att kvinnorna till viss del hade blivit påverkade av föräldrar och syskon, men inte av studie- och yrkesvägledare eller vänner.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..

Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är? hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats.Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg.