Sökresultat:
2908 Uppsatser om Pedagogiska innehćllet - Sida 66 av 194
En ja?mfo?relse mellan ramverk fo?r att utveckla hybridapplikationer
Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.
Barn dokumenterar med surfplatta
Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.
Miljöns betydelse för den pedagogiska mÄltiden i förskolan
Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Ă
tta förskollÀrare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvÄ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mÄnga olika tecken pÄ stress bland barnen och att bÄde pedagoger och förÀldrar till stor del bidrar till stressen..
MÀrks lÀrares kunskapssyn i bedömningen?
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan nÄgra lÀrares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lÀrarens egen kunskapssyn pÄverkar bedömningen. UtifrÄn uttalanden frÄn 5 stycken utvalda lÀrare, tillsammans med den litteratur som vi lÀst har vi försökt att hitta samband. Den metod som anvÀndes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi stÀllde frÄgor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lÀrande. Hur lÀrarnas bedömning pÄverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolvÀsendet har pÄverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.
Meningskapnde pÄ fritidshem. : Om elevers möjligheter att skapa mening.
I samtal med andra studenter under lÀrarutbildningen har frÄgor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstÄtt sÄsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet Àr sÄledes att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande pÄ fritidshemmen. I vÄr litteraturdel vill vi uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvÀrld. Detta kan stÀllas i relation till en stark tradition i fritidshemmen dÀr personalens synsÀtt pÄ eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebÀr fokus pÄ elevens utveckling och fÀrdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hÀvdar Ä andra sidan att fokus bör ligga pÄ sjÀlva processen och pÄ vad som hÀnder i elevens tankar ?just nu?.
?Det sitter i vÀggarna? : Vad har idéer om New public management för koppling till ledningsproblem inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn?
Vad det Àr som hÀnder inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn Àr ett frÄgetecken, dÄ vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vÄrdcentral har fÄtt anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, dÄ de misslyckat med rekryteringen sjÀlva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gÀllande dess organisering och styrsÀtt. De nya arbetsmetoderna inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer har kommit att pÄverkas av idéer om New public management.
Utomhuspedagogik i förskolan : Fem förskollÀrares resonemang om utomhuspedagogik
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .
Barns inflytande i förskolan
 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.
Det handlar ju inte bara om att vi sÀtter dig pÄ en sten mitt i skogen : om fenomenet natur och hÀlsofrÀmjande arbete
Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och att det finns ett samband mellan mÀnniskors aktivitetsnivÄ, psykiska hÀlsa och tillgÄng till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter bÄde inom privat företagande och inom offentlig regi dÀr natur anvÀnds som en resurs för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet Àr ganska nytt saknas beskrivningar av omrÄdet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hÀlsofrÀmjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.
En förÀldrakooperativ förskola : En studie om förÀldrars olika roller i verksamheten
 SammanfattningVÄrt syfte med den hÀr studien har varit att studera vilka förÀldraroller som framtrÀder inom en förÀldrakooperativ förskola beroende pÄ tid och plats. Vi ville Àven undersöka om barnen handlar annorlunda nÀr förÀldrarna Àr nÀrvarande i verksamheten i jÀmförelse med nÀr deras förÀldrar inte Àr det. För att undersöka vilka roller som framtrÀder i ett förÀldrakooperativ har vi genomfört fyra förÀldraintervjuer samt observerat fem dagar pÄ ett förÀldrakooperativ. Denna studie visar att det framtrÀder tre olika förÀldraroller samt att de förekommer pÄ olika platser. Studien visar Àven utifrÄn observationer och intervjuer att en del barn handlar olika nÀr förÀldern Àr nÀrvarande i jÀmförelse med nÀr de inte Àr det.
Ămnesintegrering mellan matematik och karaktĂ€rsĂ€mnen
Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.
"Pedagogisk dokumentation i förskolan, hur dÄ?" : -en intervjustudie om förskollÀrares arbete med barns delaktighet i pedagogisk dokumentation.
Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien Àr de krav och riktlinjer förskollÀrarna har att utgÄ frÄn i dokumentationsarbetet i förskolan.  Pedagogisk dokumentation Àr idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna Àr att synliggöra barns lÀrprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.  Studien genomfördes genom intervjuer med förskollÀrare pÄ tre olika förskolor, dÀr de sÀger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.  Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anvÀnder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förstÄelsen för barns lÀrande, men ocksÄ för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrÄn förskollÀrarnas uppfattningar och ord Àr att förskollÀrarna anvÀnder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har ocksÄ kunnat utlÀsa frÄn resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna nÀr barns delaktighet kommer in.
AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten
Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.
FrÄn tal- och sprÄkklass till ordinarie klass i grundskolan. En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan.
Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.
?r verkligen alla med p? noterna? En systematisk litteratur?versikt ?ver specialdidaktiska verktyg och musikl?rares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans ?vre ?rskurser.
Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.