Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 56 av 164

Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Datorspel i matematikundervisning

Denna studie avhandlar möjligheten att anvÀnda pedagogiska datorspel för att möta dagsfÀrska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens tvÄ frÄgestÀllningar Àmnar att undersöka om datorspelsanvÀndande kan motiveras utifrÄn skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstÄr i klassrummet vid ett införande. För att svara pÄ frÄgorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog anvÀnts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter pÄ motivation, variation, individanpassning och digitala fÀrdigheter. Att alla dessa omrÄden Àr viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att anvÀndningen av datorspel skall bli en framgÄng mÄste dock mÄnga omrÄden klaffa.

FrÄn förÀldrars horisont. En kvalitativ studie av hur fyra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng

Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Aspergers syndrom - Elevers och lÀrares syn pÄ en god lÀrandemiljö

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man som lÀrare skapar en god lÀrandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som lÀraren kan anvÀnda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande lÀraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan lÀggas upp. Metoden för min undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning pÄ att det Àr nödvÀndigt att individualisera undervisningen och ta hÀnsyn till den enskilda elevens begrÀnsningar och behov.

ÄrekrĂ€nkning i en ny tid : Förtal och förolĂ€mpning som mĂ„lsĂ€gandebrott

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Pedagogers tankar om barns lÀrande

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Verksamhetsinriktade IUP med schabloniserande och normbÀrande uttryck för barns lÀrande och utveckling : En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan

TvÄ förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen lÄg fokus pÄ hur uttrycken kring barns lÀrande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehÄllsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lÀrande. FramtrÀdande var ocksÄ att flertalet av dokumenten innehÄll diffusa, svÄrtolkade och Äterkommande formuleringar kring bÄde lÀrande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

Åldersintegrerad undervisning : En litteraturstudie

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjÀlp av litteratur i Àmnet Äldersintegrerad undervisning fÄ inblick i vad denna organisationsform kan innebÀra.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av Äldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara bÄde pedagogiska och resursmÀssiga. Jag försöker ocksÄ ge en bild av hur spridd den Äldersintegrerade undervisningen Àr idag i Sverige. ArbetssÀttet i Äldersintegrerade klasser Àr ofta individualiserat och eleverna planerar sjÀlva en del av arbetet, annat bearbetas Äldersblandat och dÄ ofta i form av temaomrÄden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om Äldersintegreringens för- och nackdelar.

Vaför Àr det sÄ fÄ tjejer som spelar trummor?

Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: ?varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som arbetar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Hur kan elevers kunskapsutveckling i matematik förbÀttras : Formativ bedömning i matematikundervisning

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Muntliga redovisningar i gymnasieskolan: elevers upplevelser
och tankar kring redovisningar och datorstöd

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers kÀnslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser pÄ att anvÀnda datorstöd vid dessa tillfÀllen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre Ärskurserna vid ledarskapsprogrammet i LuleÄ gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om taltrÀning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder anvÀnts, samt forskning och studier om hur IKT pÄverkar skolan av idag. Resultatet pekade pÄ att medveten inriktning pÄ att trÀna och lÀra om redovisningar och sjÀlvförtroende, IKT-kunskaper samt att anvÀnda Àmnesövergripande arbetssÀtt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar ocksÄ pÄ att skolledningens underlÄtenhet att tillhandahÄlla datorutrustning av god kvalitet haft negativ pÄverkan pÄ elevernas motivation och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning fullt ut..

Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan

Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi Àr intresserade av att fÄ veta hur barn kan pÄverkas av en skilsmÀssa och pÄ vilket sÀtt pedagoger och förÀldrar kan stötta och hjÀlpa barnen i en sÄdan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat pÄ Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn pÄverkas av sin nÀrmiljö. Vi anvÀnder Àven Dion Sommer som menar att bÄda förÀldrarna Àr viktiga nÀr det gÀller barnens uppfostran och utveckling.

förskollÀrares syn pÄ temaarbete : likheter och olikheter

Syftet med den hÀr studien var att fördjupa vÄr insikt i temaarbetets pÄverkan av förskolans verksamhet. Vi ville fÄ fram vilka fördelar och nackdelar förskollÀrare ser med temaarbete som arbetssÀtt. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och de olika svaren jÀmfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollÀrarna har olika definitioner pÄ vad temaarbete innebÀr. Det visade Àven att temaarbete inte Àr en sjÀlvklar arbetsmetod i förskolorna.

"Vad Àr en bild"

Det hÀr arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever nÀr de tÀnker pÄ bild. Undersökningen representerar tvÄ olika Äldersgrupper med elever pÄ 13-14 respektive 15-16 Är. UndersökningstillfÀllena har utförts vid tvÄ olika tidspunkter, den första gjordes vÄren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella pÄverkan av elevernas förkunskaper, Älder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrÄn tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. UtgÄngspunkten kommer att vara hur dessa pÄverkar deras syn pÄ bild.

Anpassad undervisning : Att se till individerna i klassrummet

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->