Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 54 av 164

Könssegregerad undervisning - en vÀg till jÀmstÀlldhet?

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

Definitioner av tolerans inom pedagogiska yrken

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

LÀs- och skrivsvÄrigheter i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.

Drabbas fÀder mer av prostatacancer Àn barnlösa mÀn? : Resultat frÄn en analys av en fall-kontrollstudie.

Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

InfÀrgning - En kvalitativ studie om en pedagogisk metod

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssÀttet infÀrgning. I denna försöker vi Àven kartlÀgga hur man tillÀmpar detta arbetssÀtt pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till detta arbetssÀtt. InfÀrgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man pÄ skolorna sÄg ett ökat behov av att integrera kÀrnÀmnen med karaktÀrsÀmnena pÄ de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar pÄ stora brister i kÀrnÀmneskunskaperna hos eleverna pÄ de yrkesförberedande programmen, infÀrgning var ett sÀtt att ge eleverna en ökad förstÄelse för kÀrnÀmnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag dÀr eleverna kan se en helhet i sin utbildning Àr grundlÀggande för ökad förstÄelse..

LÀrarkompetenser-En studie av gymnasieelevers vÀrderingar av sprÄklÀrarkompetenser vid en gymnasieskola

Aktuell studie bygger pÄ resultat frÄn en enkÀtstudie bland 127 sprÄkelever pÄ en gymnasieskola i VÀstsverige. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevers vÀrderingar av sprÄklÀrarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhÄllande till pedagogisk- och Àmneskompetens. Studien undersöker Àven skillnader i vÀrderingar mellan flickor och pojkar pÄ gymnasienivÄ. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie vÀrderar lÀgst Àr lÀrarens sociala kompetens och den som vÀrderas högst Àr den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor vÀrderar samtliga kategorier högre Àn vad pojkarna gör..

Lust eller olust - Sex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar lyfter fram betydelsefulla faktorer för sitt lÀrande, Delight or discomfort - Six students with neurodevelopmental disorders account for meaningful factors associated with their le

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.

Panthavarens förtida försÀljningsrÀtt av pantsatt lös egendom vid hastigt vÀrdefall

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Preoperativ information till patienter

Information Àr en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sÀtts hÀr pÄ prov. En operation Àr en stor hÀndelse i en patients liv och det Àr vÀlkÀnt att patienter ofta Àr missnöjda med den information de fÄr. Syftet med denna uppsats var att fÄ fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de fÄr. Detta har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar i Àmnet sökts och kritiskt granskats. DÀrefter sammanstÀlldes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Med tjejerna i fokus

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssÀttet infÀrgning. I denna försöker vi Àven kartlÀgga hur man tillÀmpar detta arbetssÀtt pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till detta arbetssÀtt. InfÀrgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man pÄ skolorna sÄg ett ökat behov av att integrera kÀrnÀmnen med karaktÀrsÀmnena pÄ de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar pÄ stora brister i kÀrnÀmneskunskaperna hos eleverna pÄ de yrkesförberedande programmen, infÀrgning var ett sÀtt att ge eleverna en ökad förstÄelse för kÀrnÀmnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag dÀr eleverna kan se en helhet i sin utbildning Àr grundlÀggande för ökad förstÄelse..

UtvĂ€rdering av WAM-modellen, samt studie av Östergarnsholms vĂ„gklimat

Ämnet neurodidaktik bygger pĂ„ hjĂ€rnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska omrĂ„det. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjĂ€rnforskningen som studerar hur hjĂ€rnan fungerar i inlĂ€rningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsĂ€ttningar för lĂ€rande i vĂ„r studie som alla fĂ„r stöd i aktuell hjĂ€rnforskning. Dessa förutsĂ€ttningar har vi kopplat samman med hur hjĂ€rnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har Ă€gt rum i faktaböcker och databaser och för att fĂ„ vĂ€gledning har vi kontaktat experter inom omrĂ„det.

Elevinflytande utifrÄn pedagogens perspektiv : förskolan till Ärskurs 2

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stÀrka barnens/elevernas inflytande i förskolan till Ärskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket vÄra lÀroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

Loggbok och lÀrande : Elevers perspektiv och pedagogiska intentioner

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student?s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning studentÂŽs views on the learning log.

Varför gÄr inte barnen med den vandrande skolbussen i Eskilstuna?

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

En filosofisk kritik av teorier och forskning gÀllande relationen mellan lÀrande och demokratiska arbetsformer inom svensk pedagogisk diskurs under 1990-talet och framÄt.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen pÄ 90-talet och framÄt ser pÄ förhÄllandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrÄn ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnÄ detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrÄn kriterier gÀllande innehÄll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jÀmförs utifrÄn valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frÄgan ej kan avgöras förrÀn man kommer tillrÀtta med dessa brister..

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->